Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149 Kock: Till fnord. ljudlära.
en faktor givit upphov åt konsonantbalansen, men en annan
faktor givit upphov åt nasalitetsbalansen. Det måste naturligtvis
vara en och samma faktor, som föranlett samtliga de för de
nordiska språken så betydelsefulla balans-lagarna. Om man därför
kan visa, att t. ex. konsonantbalansen måste hava framkallats av
akcentueringen (icke genom ändelsevokalernas
kvantitets-för-hållanden), så måste detsamma gälla beträffande
vokal-balan-sen och nasalitetsbalansen.
Upprepade gånger har jag framhållit (jmf. särskilt
Alt-und neuschw. accentuierung § 195—202, 246), att
ändelse-vokalerna i spini: tirni (time), gätu : gätu (gätö) etc., i eta :
geldä (gialdå) etc. voro olika, icke blott hvad den exspiratoriska
akcentueringen, utan även hvad kvantiteten vidkom. Men att det
var ändelsevokalernas olikartade exspiratoriska akcentuering,
som framkallade balanslagarna — detta framgår av den fsv.
konsonant-balansen.
Här har man ju växlingen swäraR : (teknäR :>) tekna.
Antag nu, att ultimavokalerna i swäraR och teknäR blott i
kvantitativt avseende (men icke hvad exspirations-trycket
beträffar) voro olika, så att ultima-vokalen i swäraR var längre
än ultima-vokalen i teknäR, men hade samma kvantum av
exspiratoriskt tryck som denna. Då man nu vet, att det
exspiratoriska trycket avtager mot stavelsernas slut, så att t. ex.
r-ljudet i här omedelbart efter långt a-ljud har svagare
exspi-rationstryck än r-ljudet i bärr omedelbart efter kort a-ljud —
så måste också Ä-ljudet i swäraR hava havt svagare
exspira-tionstryck än Æ-ljudet i teknäR (eftersom ultimas a-ljud i swäraR
ju var längre, men icke skulle ha varit starkare akcentuerat
än ultimas a-ljud i teknäR). Men om så hade varit, så
borde swäraR hava övergått till swärå med förlust av
-Ä, under det att teknäR tvärtom borde hava bibehållit
Ä-ljudet. Nu har emellertid faktiskt utvecklingen varit den
motsatta: det är swäraR, som bibehållit Ä-ljudet, och det är
teknäR, som förlorat det (tekna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
