Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Kock: Till fnord. ljudlära.
Noreens försök Aisl. gramm.2 § 240 att förklara saken
är icke lyckligt. Han menar, att r ljudlagsenligt skulle
förloras i "schwachtoniger silbe", d. v. s. i stavelser med svag
levis, och tillägger: "die r-formen [i okka(r)w, okka(r)t,
ngk-ko{r)n etc.] beruhen auf analogischer neuerung oder wie in
kofa{r)n schosshund auf starkem nebenton". Då "starker
nebenton" i hans terminologi betyder semifortis, menar han
alltså, att okkart, okkarn etc. måhända varit formellt
sammansatta ord med semifortis. Det finnes emellertid intet skäl till
detta antagande för okkarn, okkart, ypvarn, yfivart, ykkarn,
ykkart (om npkkorn se s. 159 f.). De pronominella orden oå>
ka(r)ty okka(r)n etc. äro simplicia, och man förstår alldeles
icke, hvarför de snarare än annart *annarn skulle hava
semifortis. Lika obegripligt är det, hvarför analogi-påvärkan från
okkarr etc. skulle fakultativt vidmakthålla r-ljudet i okka{r)ti
okka{r)n etc., under det att r-ljudet i annarr etc. ej förmådde
utöva samma inflytande på *annamy annart. — I sin Aschw.
gramm. § 289, 2 fasthåller Noreen väsentligen sin
uppfattning om annan, iþan etc., d. v. s. att rn skulle i
"schwach-tonigem auslaut" hava blivit till nn} senare w; men han anser
(§ 320, 2) det osäkert, huruvida annat, okkat etc.
ljudlagsenligt förlorat r, eller om de icke snarare äro
analogibildningar till annan, *okkan. Icke häller till denna uppfattning
(att annat, okkat etc. skulle vara apalogi-bildningar) kan jag
ansluta mig.
Jag förklarar nämligen förhållandet på följande sätt.
En granskning av Larssons Ordförrådet visar, att de
älsta isländska handskrifterna uteslutande använda r-lösa
former av annan, annat, men alltid r i de andra (två) orden,
som där förekomma. Så har stockholmska Homilieboken
yp-varn fyra ggr; handskriften AM. 645 ypvarn tre ggr, under
det att ypvart möter i Hom. 6 ggr, vpvart därstädes en gång,
och ypvart en gång i AM. 645. Necquerr har alltid i ack.
sg. m. necquern, nøcquern, nacquarn eller nacqern\ dess iiom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
