Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Till fnord. ljudl&ra. 161
Under det att Rökinskriften ännu använder gnart (d. v. s.
annart), har den fsv. literaturen uteslutande annan, annat.
Otvivelaktigt har fornsvenskan en gång i överensstämmelse
med de älsta isl. handskrifterna brukat uteslutande annan,
annatj men uteslutande okkarn, okkart etc.
I den fsv. literaturen anträffas emellertid växelformer
med och utan r i okka(r)t etc., överensstämmande med
förhållandet i de n&got yngre isl. handskrifterna.
S& brukar UL. okart rap, textkodex till YML. däremot
occat rap, men hskr. C ocart, hskr. D occarL Neutrum av
ipar heter alltid ipart, nysv. edert, ack. sg. m. däremot ipan
KL., idhan BSH. I (1386), MB. I, YKR., edhan MB. II. Ack.
sg. av nokor har kvar r i nakuarn i ÖGL. och nakwarn
HSH. 16: 4 (1369), nokorn (jämte nokron) i KS., men saknar
i regeln detta ljud (nokon, nokan, nakan). Se beträffande
dessa former Rydqvist II, 486 f., Söderwalls ordbok och
Landt-mansson: Språket- i skriften Um styrilsi konunga ok
höf-dinga s. 80.
Växlingen okkart: occat etc. är väsentligen att förklara
liksom motsvarande växling i de något yngre isl.
handskrifterna; okkart är alltså fortis-formen, occat infortisformen. Till
genomförande av ipan utan r har den omständigheten
bidragit, att ipar i fsv. fakultativt antog ake. 1 (jmf. ovan s.
159). Aven de talrika ack.-formerna av typen gopan, sur an
etc. etc. ävensom ing in, mykin etc. hava medvärkat till
genomförandet av ack.-formerna ipan, nokan (inakan, nokon),
och även neutr. nokat, nakat, nokot (som aldrig havt något r)
har bidragit till stadgandet av formen nokan etc. Då vi
alltjämt i nysv. hava edert med r, representerar denna form,
hvad r beträffar, fortis-formen, men även påvärkan från eder,
edra etc. har bidragit till r-ljudets kvarstående.
När var "vår", hwar "h varje" i ack. sg. m. hava varn och
van, hwarn och hwan, så äro varn, hwarn (som Noreen: Asch w.
ABKIV rÖB NORDISK riLOLOGI XVIII, NY FÖLJD XIV. H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
