Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
Kock: Anm. om ljudförb, aiiø.
Sg. sg. sg.
*fraiwé *fräwe > *fräwe
*fraiw[a] > *fræiw > *fræw
pi. pi. Pi.
*frai[/w]u > *fræiu :> *fræiu
*fraiwa > *fräwa ;> *fräwa
*frai[wlam > *fræium > *fræium
*frairwíu > *fræiu > *fræiu
Ett ord med betydelsen "frö" användes av lätt insedda
skäl ytterst ofta i pluralis. Sedan ljudlagen "tautosyllabiskt
aiw blir över æiw till œw" (*fraiw r> *frœiw ;> *frœw)
upphört att värka, spred sig från nom. ack. pl. *frœiu och från
dat. pl. *frœium den i dessa kasus ljudlagsenligt utvecklade
diftongen æi till singularis, så att man å nyo fakultativt i
nom. ack. sg. fick *fræiw, i gen. sg. *frœiws. Yid den
ljud-lagsenliga förlusten av w i *frœiw, *frœiws utvecklades
senare dessa former enligt känd ljudlag till frøy, frøys (jmf.
Kock i IF. V, 153 ff.) med den vokalisation, som de
östsvenska målen alltjämt använda i frøy.
De maskulina orden "snö", "sjö" böjdes däremot sålunda:
sg. sg. sg.
*snaiw[a]a > *snæiwK > *snæwR
i*snaiw[a]s ;> *snæiws r> *snæws
’ )*snaiwaK ;> *snåwaR *snäwaR
*snaiwé ;> *snawe > *snäwe
*snaiw[a] ;> *soæiw > *snæw
pi. pi. pi.
*snaiwaR ;> *snäwaR > *snawaR
*snaiwa ;> *snäwa *sDäwa
*snai[w]um> *snaiwa ;> *snæium > *snæium
*snäwa > *snäwa
Ordet "sjö" hade samma flexion; dock är det möjligt, att
det ännu vid ifrågavarande tid böjdes eller delvis böjdes
såsom i-stam, hvilket dock ej skulle invärka på det här
diskuterade spörsmålet.
I orden "snö" och "sjö" hade alltså diftongen œi
ljudlagsenligt utvecklats blott i en enda kasus, nämligen i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
