Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Kock: Anmälan.
av ord eller återgivandet av ’stor’ eller ’liten’ begynnelsebokstav,
upptagas dock 28 sidor av denna granskning. På det att icke
någon härigenom må fa en orättvist dålig tanke om Stephens’ edition,
bör emellertid uttryckligen framhållas, att ofta är det frågor av
jämförelsevis underordnad vikt, som av O. här diskuteras.
Stundom gäller spörsmålet t. ex., huruvida den ursprungliga handen
eller en yngre hand skrivit ett förkortningstecken. Dessutom
meddelas särskilda förteckningar över ställen, där en yngre hand ändrat
a till œ (resp. bättrat på ett ursprungligt œ) samt o till 0.
Emellertid har O.s minutiösa genomgående av handskriften
även givit resultat av betydelse. Så framhåller han t. ex., att i
st. f. upplagans rœnt honom rike ok vald (13: 13—14) i
handskriften ursprungligen stått rœnt lian rikez ok valde (eller valds),
hva-dan således det enda säkra exemplet på att ordet rœna förenas med
personens dativ och sakens ackusativ, bortfaller. Av det 168: 3
i upplagan tryckta leddhare har den ursprungliga handen skrivit
blott ddf och O. har utan tvivel alldeles riktigt insett, att Cod.
bur. i överensstämmelse med den besläktade handskriften
Passiona-rius här ursprungligen hävt ordet yddo av nom. ydda, ett ord som
O. rätt översätter med "oxtöm" (jmf. det i bygdemål, t. ex. i
Östergötland, använda ydd med denna betydelse).
I den andra huvudavdelningen "ljudläran" (d. v. här säga
konsonantläran), hvilken väl bör uppfattas såsom skriftens viktigare del, utgår
förf. från handskriftens ortografi på så sätt, att han söker besvara
frågan : hvilket ljudvärde har bokstaven 6, hvilket ljudvärde har digrafen
gh etc. — alltså en metod, som blivit använd i flera tidigare under
senare år publicerade monografier över fornsvenska skrifter (jmf. Ark.
nf. X, 95). Förf. lämnar ofta mycket utförligt och, såsom det synes,
mycket samvetsgrannt samlat statistiskt material till frågornas
bedöm-mande, och han diskuterar stundom utförligt de skäl, som med
rätta kunna andragas för och emot olika åsikter. Ganska ofta
stannar han dock vid ett non liquet, och man torde ej kunna säga, att
i den hittills utgivna delen av ljudläran viktigare språkhistoriska
problem blivit lösta.
Såsom goda iakttagelser må emellertid följande anföras.
I Ark. nf. XII, 258 ff. hade jag tillfälle visa, att i det av
Jonas Petri Gothus utgivna s. k. Lexicon lincopense (1640)
ljudförbindelserna mpn : mn växla på så sätt, att mpn brukas i slutljud,
men mn i midljud framför vokal (sompn: somna etc.), och jag
uttalade (s. 263) den förmodan, att man framdeles måhända skulle
kunna påvisa samma norm för någon fsv. urkund. Nu har O.
funnit samma regel gälla för en viss del av Cod. bur., om den ock ej
fullt konsekvent där tillämpas. Det förtjenar framhållas (hvilket
O. ej gör), att liksom språket i Cod. bur. tyder på Östergötland,
Jonas Petri Gothus* språk utan tvifvel var i ej ringa grad tillsatt
med östgötska; han var nämligen född i Linköping, därhän ock blev
lektor och slutligen biskop. Växlingen sompn: somna etc. är alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
