Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Hægstad: Anmälan.
her og der utyver landet, ofte for lang tid sidan (forderva, betala,
behalda, bevisa, undervisa), og som me finn upplysning nm i dei
ordböker me fyrr hev, finn me i heile denne bofci knapt eit par
sneiser ord av dette slaget. I ljodvegen hev dei fieste av desse
skipa seg inn i maalföret i samhöve med ljodlogerne her. Same
av dette slags ord *) hev den same eller mest den same tydning
som i dansk eller norsk-dansk, soleis attraa, dattla (tysk tadeln),
dreiestoly respiit (frest), spanndera, bállberstohh (nynorsk: barberstell,
skrin til barberkniv etc.). Men dei fleste hev vorte ute for den
vanlege uheppa med framande ord: aa verta vanskapningar.
Folket hev höyrt og etterhermt det framande ord, men lagt same
tydning i det som i eitkvart ord med dilikt ljodfang i sitt eige
maal; dei hev teke den framande ham, men hal de uppe det gamle
innehald. Naar me soleis i ordboki finn behagele, er dette
tvil-laust den danske ordform behagelig, men i tydning er det likt
dansk "bekvem, passende", det vil segja norsk hagleg (gn. hagligr),
som behagele soleis hev avlöyst; tcdennt tyder her (som mange
andre stader) talegaavor; brumle hev vorte broommla og tyder rumla,
braaka; vindskibélig er vennskjibele, men tyder vensæl, skipeleg
(dsk. venlig, omgjængelig); adskillig hev fenge formi asshjilli, men
tyder underleg (burtimot háskaligr, gskurlegr og dilikt); berömmele
tyder hög, velvaksen (smlk. gn. raumr m. hjaa Fritzner); föredrag
(dsk. foredrag) er her det same som bön, bönstad; motsatt er lik
dsk. ubehageligt; oppeneera seg er: svara seg (upp og ner?),
spéku-Jannt er "spasmager", ugunst er "uenighed", vœsen er "udvei".
Gamalt fraroandord er krannk, som i dette maalföre tyder halt,
vanför; kanskje ogso hontennte pl. med tydning samde, forlikte, og
ooras’ n. "snak, omtale", som författaren steiler saman med fr.
crage eller tenkjer seg framkome av ord-as, men som kanskje
heller er det latinske ordet oratio, som ikkje er so lite bruka i gamle
norröne skrifter, soleis i Thora. erkeb. saga, sid. 35 a): Var ok sva
i fyrstunne sœtt ok samet, at sva sem ceinn er pistill oc œitt
gud-spiàlly sva mynde oc œin oratio vera. Her stend oratio saman
med pistill og gudspiall; smlk. prœk, preih med sine tydningar, av
jprœdicare.
At der er mykje i ordsaralingi som hev verd for
ljodgran-skaren, er sjölvsagt. Av dissimilationer hev eg vorte var reil n.
(gn. reidr), neélannd n. (for leland, sj. Aasen). Bi sterk
saman-draging og ljodumsetning er der i p0sel, p0sedl m. "liden arrig
tingest, f. eks. en liden stud, en liden hund (jf. bystel, Ros8),,;
bystel hev Boss funne i Shland og Byfylke med uttalen bystedi,
som han umset med: "arrig liden magtlös tingest"; ordet er fulla
det gamle burstigull (pinnsvin), no paa Austlandet bustyvd-, so vidt
’) Eg hev her til betre utgreiding teke med nokre faa ord som fyrr
«er uppteikna.
*) Ungers utgaava. Kristiania 1869. Den norske soga er etter mange
merke skrivi i det sudvestlege Norig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
