Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SSO Mikkola: Slaviska l&n.
det nuvarande Balauersee, Nesselmann, Thesaurus linguae
pruss. s. 15. Litauiskan känner blott adj. haltas "hvit", och
det är enligt min tanke just detta ord, som gifvit upphofvet
till namnet Baltia. Med detta namn betecknas ju
ostpreussiska kusten, balternas, "de hvites" (litauers och preussares)
urgamla hem — att ett folk kallat sig "de hvite", är icke
utan analoga motsvarigheter både i Europa och i Asien.
Plinius’ Baltia har således ingenting att göra med hafvet.
Adams af Bremen mare balticum betecknar närmast den del
af Östersjön, som sköljer den vendiska kusten och de
danska öarna. Det är äfven venderna som gifvit namnet Mare
balticum pekar nämligen på en form af typen talt, och det
ord, som ligger till grund för det, är den vendiska formen
af urslav. *bolto. Naturligtvis har detta icke i betydelsen
"kärr, sump" kunnat användas som namn på ett haf, utan
måste ordet ha betecknat äfven större vatten. På några
håll af slaviskt språkområde är äfven detta fallet ännu. I
montenegrinsk serbiska betyder blato enligt Vuk "sjö*.
Ru-mäniskan visar oss med samma ljudföljd *) som vi hafva i
"mare balticum* det slaviska lånordet baltä, som utom "Teich,
Sumpf, Lache, Pfütze" enligt Tiktins ordbok betecknar det
samma som lac, d. ä. "sjö". Samma slaviska ord ingår
äfven i namnet på en sjö af betydlig storlek i Södra Ungern,
näml. Plattensee, på ungerska Balaton, som uppkommit af
en slavisk form *blaftno (urslav. *bolttm). Denna form ger
oss en fingervisning till förklaringen af namnet Balt Vend.
*balttno har på den tiden, då det reducerade i-ljudet i andra
stafvelsen icke ännu försvunnit, gifvit det senare t-omljudda
Bälten, hvaremot det föregående ordet (sv. palta) upptagits
på en tid, då det reducerade ? redan försvunnit Slutet i
’) Äfven kyr ko sia viskan har bevarat några former med al jämsides
med sädana med la icke allenast i framljud, som t. ex. al di ja jämte ladjja,
alkati jämte lakati, utan till och med i inljud: baVtiny (Miklosich, Lex.
pal.) jämte bl at in a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
