Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 Kock: Nord, ordforskn.
inhemskt nordiskt * gr uf ti-. Kalkar översätter ordet 1)
gravning 2) grav, grøft 3) dige, dæmning. Qrøft har uppstått
av *gryft, men för övrigt kunna formerna fattas på flera olika
sätt; jmf. dels Tamm: Etym. ordbok art. grift (hvars
uppfattning jag blott i någon mån delar), de^ Kalkar II, 91
(och Yarming: Det jydske folkesprog 39). Även den
möjligheten finnes dock, att det ä. da. grøft, grift lånats från eller
påvärkats av mlat. cripta.
nysv. gubbe.
Blott med få rader skall jag här föröka den redan
ganska vidlyftiga literaturen om gubbe och gumma. Efter
Brates artikel om detta ord i Ark. nf. XII, 162 ff. hade jag
tänkt i denna tidskrift yttra mig om dem, men då docenten
v. Friesen begärde plats för en artikel om detta ämne,
lämnade jag i stället ordet åt honom (Ark. nf. XIY, 53 ff.). På
v. Friesens uppsats har senare Brate svarat (nf. XV, 224 ff.).
I Sv. lm. X nr 3 s. 6 ff. och XV nr 8 s. 10 ff. sökte
jag visa, att ä. nsv. guma, nysv. gumma "gammal kvinna"
helt enkelt är det regelbundet bildade femininet till fsv.
gumi, gumme "gammal man". Trots Brates ännu i Ark. nf.
XV, 224 ff. avvikande mening, vågar jag tro, att denna min
åsikt numera är den vanliga. Även v. Friesen har i Ark.
XIV, 53 ff. antagit och ytterligare styrkt den.
I harmoni härmed antog jag anf. st., att fsv. gumi,
gumme "gammal man" lever kvar i nysv. gubbe, som dock
utbytt mm mot bb under invärkan av de ganska spridda
orden gubbis (c gödh 4- bisi "gubbe") och gubbas (c gödh + bas
"arbetsförman"). Jag menar fortfarande, att det är omöjligt
att skilja fsv. gumi gumme "gammal man" och nysv. gubbe
"gammal man".
Även mot det senaste försöket av Brate i Ark. nf. XV,
224 ff. att alldeles skilja dessa ord tala tungt vägande
omständigheter. Det först av Norelius i Ark. I, 220 fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
