Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Kock: Anmälan.
mängd akcentspörsmål, som alldeles icke eller blott i största
korthet berörts i Die alt- u. nsehw. aceentuierung.
Första kapitlet meddelar allmänna anmärkningar om
akcentuering, redogör för kvantitetsförhållanden, beskriver de två
akeen-tueringssystemen i den nutida svenskan? norskan och danskan samt
lämnar uppgifter om akcentueringssystemens geografiska
utbredning. — I andra kapitlet redogöres för enkla ords nuvarande
ak-centuering; här besvaras alltså väsentligen följande två frågor:
hvar är fortis’ plats? och huru är ordförrådet fördelat mellan de
två akcentueringssystemen i det moderna språket? — Tredje
kapitlet är egnat åt de enkla ordens äldre akcentuering. Efter en
undersökning av akeentueringens in värkan på ljudförhållandena i
svenska riksspråket, fortskrider framställningen till tidigare
språkstadier, först till den yngre fornsvenskan, därefter till den äldre
fornsvenskan och det samnordiska språket, slutligen till det
ur-nordiska språkstadiet. Kapitlet avslutas med en resumé,
framställande akcentutvecklingen från urnordisk till modern tid. — I
fjärde kapitlet redogöres för kompositas akcentuering under
1800-talet (i modern nysv. och i Westes språk); huvudfrågorna äro fortis’
och semifortis’ läge samt användningen av akc. 1 och akc. 2 i
sammansatta ord. — Akcentueringen av komposita under äldre
språkperioder behandlas i kap. Y. Efter en kort redogörelse för
komposita med två fortis-akcenter, avhandlas utförligare fortis’ läge i
komposita med blott en fortis-akcent, nämligen i 1600-talets
svenska och danska samt i fornsvenskan och i det samnordiska språket.
Senare följa anmärkningar om förhållandet mellan akcentueringen
av komposita i nord. och i besläktade språk samt en resumé, som
framställer akcentutvecklingen i komposita från urnordisk till
modern tid. — Slutkapitlet innehåller några korta anmärkningar om
sats-akcentuering. — Skriften avslutas med ett ordregister.
Ett par tryckfel kunna rättas. Läs 174: 19 mi2nné — 263:
25 in — 240: 20 och 298:15 saUmödh . .. enärmkt
Axel Kock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
