Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 260
Kock: Ljudförb. ai w.
manställas med ags. wöh n. "error, wrong". Om etymologien
= ags. wáwa etc. är riktig, faller naturligtvis hela v. Fr:s teori
om utvecklingen av ljudgruppen aiw. Härav hans iver att med
framdragande av även avlägset liggande förhållanden söka
upprätthålla sin etymologi.
Om jag skulle bemöta allt, som han indragit i denna
diskussion, skulle min behandling blott av ordet vp fordra många sidor.
Jag inskränker mig därför till det viktigare.
v. Fr:s huvudargument är, att betydelsen hos isl. vp ej
skulle tillräckligt harmoniera med betydelsen hos ags. wåwa, fht.
wéwo, fi. vaivaf för att man skulle vara berättigad att
sammanställa orden. Han yttrar NS. 9: "Den sistnämda ordgruppen (= ags.
wåwa etc.) uppvisar nämligen den mera" passiva betydelsen ’smärta,
elände, lidande’, som hos det finska lånordet... utvecklat sig till
’vedermöda, tungt arbete’. Det fvn. vp är däremot enl. Fritzner2
’fare, ulykke, skade’".
Om detta v. Fr:s yttrande skulle hava någon betydelse, så
måste det tydligen innebära, att isl. vp icke skulle kunna hava
den mera passiva betydelsen "smärta, elände, lidande".
Nu har jag i Ark. nf. XIY, 231 visat, att isl. vp just kan
hava den passiva betydelsen "elände". Detta säger v. Fr. s. 339
noten 1 sig icke ha velat bestrida. Men medgiver v. Fr.
detta, så har han i och med detsamma medgivit, att han oriktigt
karakteriserat betydelsen av isl. vp såsom aktiv i motsats till
betydelsen av ags. wåwa etc. såsom passiv, och då kan en dylik av
v. Fr. antagen betydelse-olikhet mellan orden ej längre anföras
såsom argument emot att sammanställa dem.
Men låt oss till frågans belysning ändå se till, huruvida den "mera
passiva" betydelsen "smärta, elände" och den mera "aktiva"
betydelsen "fara, olycka, skada" annars kunna vara förenade hos ett
och samma ord eller icke.
Fht. mht. fåra, våre betyder "nachstellung, betrug, lauer,
gefáhrdung, gefahr, streben" (Schade). Det ags. fér "(sudden)
danger, calamity, attack" (Sweet). I isländskan betyder det
härmed samhöriga får "1) vrede, fiendskab 2) skade, nød, trængsel
3) svigagtig forurettelse i handel" (Fritzner2); dessutom även
"sjukdom" t. ex. lå hann i pessu f åri (o: "i denne sygdom" Fritzner2),
så ofta i nyisl.: hunda-f år "sickness among dogs" etc. (IED.). Här
finna vi alltså dels en mycket "aktiv" betydelse hos fht. fåra
"nachstellung" (jmf. även isl. "vrede, fiendskab" och "svigagtig
forurettelse i handel"), dels en mycket "passiv" betydelse hos isl.
får "nöd, sjukdom", och dock betvivlar ingen, att orden höra
tillsamman. För den här avhandlade frågan äro Hildebrands ord om
ty. gefahr i DWörterb. sp. 2062 ganska belysande. Sedan han
framhållit, att gefahr är ursprungligen "feindliche nachstellung",
yttrar han: "auch der heutige begriff ist noch im grunde derselbe,
nur so zu sagen auf das andere ende einseitig beschränkt und mit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
