- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
136

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

Hellquist: Myt. bidrag.

historiskt säkert belagd: det är de dialektiska benämningarna
Gobonden, Gobon, Torgubben o. s. v. pä åskguden Tor l).

Ja, parallellismen blir ännu mera slående, om — såsom
jag tager för gifvet — åtminstone en af källorna till sy.
gubbe just är fsv. goper bonde och sålunda gubbe kan
betraktas som ett slags kortnamnsbildning till detta uttryck’).

Här kan äfven erinras om att i Tyskland finnas berg,
som tydligen varit hälgade åt Tor och som kallas A Itvater,
Grossvater och Etzel9). Men Etzel är samma ord som got.
Attila, och liksom detta medelst diminutivsuffixet -il- bildats
af lallstammen att- (jfr got. atta ’far’), har pjaze af en på
samma sätt uppkommen ordstam afledts medelst det
diminu-tivsuffix -is-, som i germanska kortnamn går parallellt
med -il-.

Det är sannolikt, att båda dessa kort- och smeknamn,
gubben {gobon) för Tor och pjazi för Allvaldi (och Fornjótr?),
ha för sin uppkomst och användning till stor del att tacka den
fruktan eller vördnad, man hyste för de öfvernaturliga väsen,
som buro dessa namn. De skulle sålunda kunna betraktas
som ett slags eufemismer af samma art som t. ex. de, hvilka
i yngre tid tiligrepos, då man talade om Gud eller
djäfvu-len, eller de, med hvilka man betecknade vissa vilddjur och
skadedjur, som man ansåg sig framkalla eller reta genom
att nämna dem vid deras rätta namn. Exempel på denna
inom språkets värld så ytterst vanliga företeelse äro alltför
kända för att här behöfva inkräkta på utrymmet,

Kanske alltså rent af den fruktade stormjätten |>jazi
någon gång i den grå forntiden fungerat såsom ett slags
"buse" för de små och sålunda spelat ungefår samma roll
bland de manliga demonerna som jättinnan Gryla, hvars namn
betyder ’skräck, fasa’, på spinnsidan. I hans uppträdande,

’) Jfr Noreliu* Ark. 1: 220.

*) Se senast förf. NTfF 8 B. 12: 58.

*) Grimm Deutsohe Myth.» s. 168.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free