Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173 Ljunggren: Bry och förbrylla.
168
mån man i dessa fall har anledning att ta sin tillflykt till
dualistiska förklaringar.
Jag börjar med det lt. (o. holl.) ordet. Antaget att det
i båda sina betydelser har samma ursprung, måste bet. plåga
o. s. v. vara härledd ur den obscena betydelsen. Men en
dylik obscen betydelse är man van att betrakta som en
slutpunkt, nästan som ett dödsmärke för ordet. När ett ord har
fätt en sådan betydelse, har det därmed gjort sig omöjligt,
det får inte längre uppträda i bättre sällskap och försvinner
ur sikte. Man vill därför inte gärna tro, att den kan bilda
utgångspunkt för nya betydelser. Dessutom förefaller ju här
den postulerade betydelseförskjutningen gåtfull. Emellertid
föreligger det, som redan R. Hildebrand *) (i Grimmska
ordboken, art. geheien) visat, i tyskan två verb med liknande
primärbetydelse och liknande betydelseutveckling. Det ena
är serten, motsv. fsv. særpa, isl. serda. Det nordiska ordet
har uteslutande obscen bet. (tillfredsställa den manliga
könsdriften) och användes i synnerhet om sodomiteri, särsk. i
skymfliga tillmälen. Mht. serten är tydligtvis också ett
mycket lågt ord för coire, stuprare och förekommer i denna bet.
i grofva smäde- och hotelse-uttryck. Från den yngre mht.
ha vi ordet rikligen bestyrkt i schweizaren Heinrich
Wittenweilers satiriska bondeepos Der Ring (jfr Schmeller & Frommann
Bay. Wörterb. 2: 328). Det tjänstgör där som ett
karakteristikum för böndernas plumpa uttryckssätt. Det förekommer
sål. i sin obscena betydelse i grofva hotelser: "Ich siert dir
noch die muoter dein", säger en och får till svar "und siertst
du mir die muoter mein, ich siert dich selb und als dein
gschlecht". Därjämte uppträder det här i bet. plåga, pina,
vålla bekymmer, tynga, trycka, göra lifvet surt för o. d.;
1) Hildebrands förklaring af dessa ord har accepterats af Schiller o.
Lubben, Mnd. Wb. 6: 89, där deras förut gifna etymologi alldeles förkastas,
af Tamm, Etym. ordb., samt af Woordenboek d. nederl. taal, dar i
sammanträngd form ytterligare stöd för densamma anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
