Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181 Ljunggren: Bry och förbrylla. 168
168
(1544) *). Och samma betydelse som i den nyss anförda frasen
finna vi hos det äldsta belägget för verbet brilla: "Theras
ögnaekalckheet, medh hwilko the brillade folck" (L. Petri,
ÖfFuer historien om wårs Herras J. C. werdigha pino etc.
1573, s. Y 4 a). Öfriga användningar af ordet stå
återigen mycket nära denna; jfr t. ex. hos Laurbecchius, Simon
Magus 1652, s. A 4 b: "Han folket hafwer förwillat | Och all
thera8 sinne så aldeles brillat, | At the honom för en Gudh
vthropa", och hos Schroderus, Livius 1626, s. 520: "YthafF
thetta anfall.. wardt the Boijers ordning först brilladh och
rörd och sedhan. brecht".
Något motstycke till detta verb har jag icke funnit på
tyskt område. Woordenboek d. nederl. taal III. 1: 1391
upptar emellertid för holländskan ett brillen med betydelse
låta någon se något genom färgade eller förstorande
glasögon, gifva någon en falsk föreställning om något och
därigenom bedraga honom. Det är då ingalunda osannolikt, att
ordet äfven funnits i lågtyskan, i hvilket fall det svenska
brilla torde vara att anse som ett direkt lån därifrån. För
öfrigt torde ordet ha rönt inflytande särskildt från förvilla
och bry, och det ej blott till betydelsen utan äfven till
formen. Det förra har sannolikt föranledt sammansättningen
med för-, det senare har möjligen öfvat ett väsentligt
inflytande på vokalisationen, såvida inte öfvergången i till y här
är fullt ljudlag8enlig och den af Kock, Unders, i sv.
språk-hi8t., s. 22 uppställda ljudlagen har verkat äfven i nysvensk
tid. I exemplen från 1500-talet heter det alltid brilla, efter
1660 regelbundet brylla. Med hänsyn till beröringen med
bry är det af intresse att äfven uttrycket brylla sin hjärna
förekommer (Medeen, Jacobs stega 1687, s. B 2 a).
Den substantiva pluralen briller får en tvåfaldig
utveckling. Dels visar sig en singular brille ("han sätter strax en
*) Jfr härmed t. das sind Brillen i betydelsen det ftr bedrägeri
(Grimm-ska ordboken 2: 888).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
