Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöros: Genmfile. 186
186
I fr&ga om Tryggevælde-stenens batri, har jag (s. 223)
förklarat mig kanna biträda prof. W:s åsikt (i D. B. Il s. 394),
nämligen att i st. f. Jjr blott betecknade utelämnad nasal, men
ej nasalitet, då jn i äldre inskrifter diftongen ai alltid tecknas
-f|- Att jag ej med prof. W. behöffc uttala mig tviflande, är
en naturlig konsekvens af den regel, hvarom just varit fråga. Prof.
W. har emellertid i sin uppsats (s. 47 not 2) af Bin motsatta åsikt
dragit den mycket nära liggande slutsatsen, att "også tvelydene i
i vore ældre indskrifter blev nasalerede af en følgende næselyd";
att man dock skref ai, au (icke %i, %u) skulle berott på att
na-Baliteten för ristarne varit knuten, ej till a, men till i, resp. u.
Äfven från prof. W:s ståndpunkt kan anmärkning göras mot denna
hypotes (som ej torde stödas af en enda runform). Medan
nasa-lenng8tendensen var verksam i fd., skildes iu sonanterna i
diftongerna a\y au, eq från den nasalerande nasalen af en annan
konsonant; då den sistnämnda diftongen öfvergått till stigande, verkades
knappt längre nasalering, ehuru sådan ännu länge kunde
bibehållas i vissa ställningar. Jag tillägger, att det vore egendomligt,
om en ristare som lät sig angeläget vara att genom införande af
I* i þ^urui beteckna nasalitet, icke också skulle ristat st%in, om
diftongen verkligen varit nasalerad.
Hvad prof. W:s uttalanden om %umuta på Sjøring-stenen
(s. 48 noten, slutet) beträffar, så nöjer jag mig att uttala, att jag
ingenstädes sagt, att eller kf) skulle brukats som tecken för
(i. För öfrigt upprepar prof. W. sin förklaring af ordet, i st. f.
att bevisa dennas riktighet.
Sid. 49 erkänner prof. W. riktigheten af min regel, att då
en urn. nasal bortfallit efter a i infortis-ställning, har
vokalen bevarat nasaliteten, om den föregås af nasal,
annars ej, men tillfogar, att om jag "med större omhu" läst hans
utläggningar, skulle jag funnit, att denna iakttagelse icke innebar
något för honom nytt: i Die run. s. 322 omskrifver han nämligen
acc. pl. m. skipara sina (Ulstrup-stenen), i Ð. R. II s. 82 skipara
sínp. Jag beklagar på det djupaste, att prof. W. ej med ett ord
motiverat denna förändrade utläsning (som jag väl observerat), och
jag är öfvertygad om, att ingen af denna förändring i
transskriptionen kunnat sluta sig till, att prof. Ws motiv varit
ifrågavarande iakttagelse. — Sinq acc. pl. m. på S. Vinge-stenen anser
prof. W. beteckna uttalet sina, "da den lange vokal i tua (acc.
pl. m.), hvor vokalen dog efter alle analogier at dömme har
bevaret nasaliteten længer end i sinq, skrives med Denna
slutsats är förhastad: det är visserligen allbekant, att nasaliteten
bi-behålles längre hos lång än hos kort vokal, men regeln gäller
ju blott under för öfrigt lika förhållanden, och är sålunda
ej tillämplig här (jfr. min afh. s. 218, not 2 slutet). Jag inser
icke, hvarför man ej kan betrakta inskriftens bruk af \ (tua) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
