Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
Sjöros: Genmfile. 186
ord? Han finner (s. 68) i minuks^m "meget påfaldende*,
nämner möjligheten att sammanblandning föreligger, men besluter
sig dock för, att j* verkligen betecknat nasalitet. Då nu, som
prof. W. själf uttalar, det ej finnes någon grand för antagandet,
att nasalitet längre bibehållits före tn än före och då han q
förklarar bruket af \ i ord, som äro fallt likställda med
minuk-s%m, har man svårt att förstå, hvarför nasaliteten just i detta ord
skulle bevarats, men ej i de andra. Enligt mina premisser är
beteckningen däremot fullt förklarlig.
Återstår ännu ett missförstånd å prof. W:s sida. Sid. 69
drager han den slutsatsen, att man enligt min åsikt skulle f& ett
övergångsstadium på omkring 80 år. I förbigående annoterar jag
först, att prof. W. vid dennfc uträkning daterat den icke-historiska
S. Vinge-inskriften enligt 6ina egna åsikter, till hvilka jag (såsom
iag uttryckligen förklarat) ej kan ansluta mig. Men det
egentliga förbiseendet hos prof. W. är, att vi ju ej ha ett, utan flere
"övergångsstadier". På ett sådant övergångsstadium t. ex. är
nasaliteten bortfallen, där nasal följt, men ej föregår, bibehållen dar
också det senare inträffar (S. Vinge: acc. pl. m. twä, men sinp);
ett annat övergångsstadium visar nasaliteten bevarad i
sistnämnda fall, men bortfallen, då nasal ej föregår, ehuru sådan allt
fortfarande följer, till och med i staVelse med fortis (Jællinge II: Dant,
men kristng). Flere sådana övergångsstadier funnos naturligtvis,
men tydligen voro de ej samtidiga. Och slutligen, 80 år, något
mer än en mänskoålder, är väl den kortaste tid, hvilken en rad af
successiva liudöfvergångar behöfva för att icke blott genomföras,
utan äVen & ett synligt nttryck i skriften.
Hvad slutligen nasalbeteckningens vikt för bestämmandet af
inskrifternas ålder vidkommer, så medger prof. W., att den är,
och också för honom varit, "et væsentligt moment". Jag hade
emellertid tillåtit mig betvifla, att prof. W. till fullo insett denna
faktors betydelse, och jag styrkes häri af prof. W:s uttalanden, t. ex.
(s. 64) om N. Nærå-inskriflen: "Også her vilde brugen af q let
kunne friste til at anse indskriften for forholdsvis meget ung".
Men detta strider ju mot prof. W:s egna antaganden (se sid. 58 f.):
niffcut är ju det enda ord (jfr dock Alum IV: kun*), där enbart
foregående nasal förmått bibehålla nasaliteten: inskriften är
sålunda gammal, icke trots nasalitetsbeteckningen, utan i full
överensstämmelse därmed.
Prof. W. uttalar på flere ställen och med stort eftertryck
(s. 62), att då det gäller att draga kronologiska slutsatser af
nasal-beteckningen, man måste observera att "stedlige og rent
individuelle ejendommeligheder her spiller en overordenlig stor rolle". Att
vissa egenheter i nasalitetsbeteckningen kanske äro
dialektegen-domligheter, har jag i min afhandling (s. 213) uttryckligen
framhållit, och måhända anger den numera publicerade inskriften på
♦
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
