Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiklund: harilas.
79
Finska karilas.
Under den diskussion om i-omljudet i gutniskan, som under
senare tiden förts mellan hrr Pipping och Tuneld, har äfven
un-dertecknads namn blifvit inblandadt. Docent Pipping hade
nämligen i sina Gotländska Studier, s. 105 citerat mig som auktoritet
för att "lapskan visar, att det funnits en urnordisk grundform [för
karl] utan vokal mellan r och l". Enär E. Tuneld i Arkiv XIX,
s. 373 tycktes tvifla på riktigheten af denna min uppgift, måste
jag i Pippings Nya gotländska studier s. 20 i detalj bevisa
densamma och hoppas jag, att den historien därmed är bräkt ur
världen. Jag framstälde på samma gång en förklaring af det i det
mångomskrifna finska karilas "utgammal menniska, utlefvad gubbe"
förekommande i såsom finsk svarabhaktivokal. I Arkiv XXI, s.
380 framställer nu Tuneld nya tvifvelsmål angående dessa
finsk-ugriska detaljfrågor: "man hade obestridligen efter såväl allmänna
fonetiska som speciellt finska analogier såsom svarabhaktivokal
väntat ett a eller o (w)". Jag tillstår, att jag tyvärr ej vet,
hvilka specielt finska analogier skulle ha kraft ett o eller u i
detta ord — i stället plägar den i nyare tid uppkomna
svarabhak-tin vara lika med den föregående vokalen. Hvad jag i Nya gott.
st. s. 20 ännu icke visste, nämligen att man i finskan har att
skilja mellan en ny, dialektisk svarabhakti, som följer den
föregående vokalens kvalitet, och en i äldre tid uppkommen svarabhakti,
som alltid synes vara i, har jag efteråt uppvisat i den finska
tidskriften Virittäjä 1904, s. 65, där jag äfven gifvit ett exempel,
som i fonetiskt afseende är fullt analogt med detta karilas <: urn.
*karlaz. Detta exempel är turilas "jätte, rese etc." — troll. Vid
inlånandet har tru- såsom ofta eljes metatiserats till tur-, men då
-rl- är en för finskan okänd konsonantförbindelse, har liksom i
karilas ett i blifvit inskjutet. Det slutande -s tyder på, att ordet
varit en gammal s-stam. På samma ställe har jag girvit ännu ett
par exempel på ett dylikt äldre inskotts-i. Ett af dessa exempel
är hamina "hamn", som enligt Tuneld skall ha ett palatalt (??) w;
ett annat exempel är kaihila, kaisila etc. "sät" ur den urn.
grundformen till isl. geisl, geisli] äfven andra exempel kunde anföras,
men detta torde på detta ställe vara öfverflödigt, enär hela saken
är en fråga för den finska filologin, ej för den nordiska.
I hvilket fall som hälst torde det vara klart, att man icke
f&r med så stor säkerhet, som före Pippings Gotländska studier
varit fallet, bygga på finska karilas som ett bevis för tillvaron af
ett i i dess nordiska grundform.
Upsala den 20 maj 1905.
K. B. Wiklund.
AKKIY FÖR NORDISK FILOLOGI XXII NT FÖLJD XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
