- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
177

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karsten: Körd. ord.

177

stock, eka, ä. nsv. öhia, ekia, fvn. eikia ’båt af ek1 (urspr.
väl = urholkad ekstam).

Den fi. stamformen ruuhe- (hvaraf nom. sg. ruuhi)
hän-tyder pä en till grund liggande nordisk t-stam *pruhi-; jfr
fi. arpi, gen. arven, = fev. ar, <*r, fao. <err} 0tr af urnord.
*arurin (Noreen, AisL Gr.8 § 74, 7). Nom. och ack. pl.
prér (*prUhiR, jfr ags. pL tofh) kunde i själfva värket ha
bildat utgångspunkter för genomförd t-stamsböjning. Fi.
ruuhe-ansluter sig f. ö. mycket nära till de från samma nord.
flexions-klass utgångna fi. rarme1 (gen. ranteen) = fvn. rgnd (pl. rendr)
och fi. rwiké = fvn. bråk (pl. brékr <r *brdkiz)} om hvilka se
Thomsen, Über den Einfluss der germanischen Spr. auf die
finnisch-lappischen, s. 105.

Det samgerm. prÜh- återför Liden a. st. på en förgerm.
grundform trUq- och kombinerar ordet närmast med lett trauks
m. ’ein ge8chirr, geffcss’ (ieur. *trouqp-), hvilket liksom isl.
prá egentL skulle betecknat ’ausgehöhltes stuck holz’. Men
i själfva värket torde det gerna, subst enligt känd ljudlag
hafva utvecklats ur äldre urgermanskt *prunh- (jfr. got
pakta ’dflnkte’, juhiza ’jänger’). I denna sin äldsta germ.
rotform och i den af Liden (o. a. st.) påvisade centrala
betydelsen af ’trädstam’ kan ordet i fråga, enligt min mening,
föreligga som lån i fi. runko ’kroppen utom hufvud, armar
och ben, bål; stam, stomme, skrof; rundad kropp, (bot.)
kronstam9 (och i kollektiv mening ’djup skog, där trädstammarna
fallit kors och tvärs’), en form hvilken regelrätt låter
deducera sig ur ett germ. *prunla. Å utomgermansk språkbotten
anser jag ordet i fråga därför närmast besläktadt med lit
trinka ’hauklotz’, lat truncus ’trädstam i motsats till grenar,
rot, blad’, 2) ’bål af (ett djur el.) en människa’ (= fi.
ruu-mim runko). Inom det älsta lagret af germ. lånord i finskan
representeras germ. h (d. v. s. x) dels af hy dels äfven af &,
detta senare icke blott i uddljud (jfr kansa <= got. hansa,
kaUio=*’wV hetta) utan ofta äfven i inljud, såsom i akana*=

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free