Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karsten: Nord. ord. 181
ft-stammar, inlånade i finskan, nämner Thomsen, Einfluss 8.
107, fi. mato = got. mapa ’mask’, fi. mako = fvn. mage, ags.
maga ’mage’. Fi. sauvo synes ha upptagits före
ljudutvecklingen ww>ggw. Den fi. betydelsen ’källa’ låter närmast
jämföra sig med den hos sv. vh. sagga: ’framsippra’.
7. Fi. nuha, estn. noha (af *snuza, *snoza): sv. snor
(snår, snör) ’nässlem’.
Fi. nuha ’snufva’ kan enligt finska ljudlagar återgå på
äldre *snuza (jfr beträff. öfvergången af z till h exempelvis fi.
keihäs = urn. *gaizaz} fvn. geirr ’spjut’). Men detta är
enligt Noreen, Sv. etymologier s. 67 (jfr Aschw. Gr. § 84,1,
b och 2, c) den urnord. stamformen för nsv. (högsv.) snör n.
’nässlem’, hvilket Söderwall (ordb.) anför redan från fornsv.
och forngutn. under formen snoor m. (jfr att ordet ännu hos
Lind, Wbch, 1749, är mask.). Enligt Aasen och Koss
förekomma i nyno. folkmålet formerna snor n., snorr m. och
snor, snorr f. i s. bet., och från nsv. dialekter meddelar Rietz
(s. 646) formerna snår, snör. Beroende af om dialekten
ägde eller icke ägde Æ-omljud, gaf stammen *snuza- (enl.
No-reen) i de enstafviga formerna snor snör, i de tvåstafviga
formerna snor- och snor-. Att det fi. ordet trots den
sema-siologiska afvikelsen kan höra hit, framgår af det motsv.
estn. noha (nohu, nohi, nuhu), hvilket enl. Wiedemann-Hurt,
Ehstn.-d. wbch betecknar såväl ’schnupfen’ som ’fliessender
rotz (der pferde)’; jfr äfven estn. jökswa noha ’fliessender
schnupfen’ *). Detta betydelseförhållande belyses f. ö. af t. ex.
nht. (Grimm, D. wbch) schnuder (schnoder) ’schnupfen,
rotz-fluss’, men äfven ’der rotz selbst, besonders wenn er aus der
*) Estn. subst. nohin (gen. nohina) ’schnauben, schnÜffeln (durch die
nase)’ och vb. nohisema ’schnauben, schnaufen, hörbar atmen (durch die nase)’
etc. (med sidoformema nvhin resp. nuhisema) fattar jag som afledningar af
ett nordiskt l&nord, närmast motsvarande sv. och no. snusa ’indraga luft
(sedan snus) genom näsan’ (jfr meng. snêsen af *sneusan ’nysa’), hvilka enl.
Noreen a. st. vore ’närmaste släktingar’ till sv. snor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
