Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karsten: Nord. ord. 205
Tättiga till antagande af lån, något som dock icke hindrar,
att ett eller annat (kanske flere) af dessa "lånord" af en
framtida forskning skall kunna konstateras vara äkta finskt
språkgods. Frågan om från hvilketdera hållet lånet utgått
be-höfver med afseende å de nu gjorda sammanställningarna väl
knappast särskildt diskuteras, ett omdöme som ju äger sin
giltighet for de allra flesta hittills påvisade fall af
finsk-germansk språkberöring.
I fråga om de finska beläggens utbredning inom det
västfinska språkområdet (de finska munarterna i Finland och
Östersjöprovinserna) har undersökningen kunnat utsträckas
blott till estniskan, det enda af de finska östersjöspråken, som,
tack vare ett tillförlitligt och någorlunda fullständigt
ordboksvärk, tillsvidare kan sägas vara i lexikaliskt afseende
närmare kändt. Det visar sig nu, att de allra flesta af de
här antagna finska lånen äro enbart finska: af inalles 33
finska former äga blott 4 1. 5 (ruuhi—r¾A, nuha—nohay
kurkku—hurk, rutjoa—rudjuma och kanske
rahnata—räknarna) kända motsvarigheter i estniskan. Förhållandet stöder
i sin mån en redan af K. B. Wiklund (i broschyren "När
kommo svenskarne till Finland?", Uppsala 1901) på grund
af det i Thomsens arbete sammanställda materialet
vedervågad hypotes, enligt hvilken de urnordiska lånorden i finskan
skulle upptagits i Finland, icke i landet söder om Ladoga,
såsom Thomsen antagit. Att åtminstone en del af de
ap-pellativa lånorden kan härröra från den svenska kolonisation,
som redan under äldre järnåldern förekommit i Finlands
västra och sydvästra delar, detta framgår f. ö. med full
evi-dens af ortnamnsforskningen. Såsom jag i ett snart
utkommande arbete om Österbottens ortnamn hoppas kunna visa,
måste den finska immigrationen redan långt före den
samnordiska tidens utgång ha nått Bottenhafvet.
Stockholm, 10 dec. 1904.
T. E. Karsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>