Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Bråte: Hårad 2.
Fnorska hœra†S kan lätteligen tolkas som en påverkan
af ordet hår, hvarmed det säkert var lätt att förbinda hårad
äfven för fornfolkens uppfattning. Äfven Kock antager b. 364
till förklaring af fnorska hœrad påverkan af hår på en
genom ljudlagsenlig utveckling därifrån skild form.
Då Kock s. 360 mot mig anför, att 0, i uti ultima af
fsv. hœredj hœrit i vissa urkunder icke kan hafva uppstått
af a, så synes han mig s. 365 själf undanröja denna
svårighet genom att påpeka, hurusom genom inverkan från bir
formen hœrœpe det fsv. hœrap ofta utvecklas till hœrœpe
hvil-ken senare form säkert kan gifva upphof åt fsv. hœred, hœrit
i de urkunder, där denna form icke kan vara utvecklad af
hœrap. Se Noreen, Altschw. Gr. s. 136, där just en dylik
utveckling antages för biformen hœrœpe.
Härmed anser jag de formella betänkligheter vara häfda,
som Kock anfört mot min uppfattning af hårad som en
bi-form till t. Heirat och liksom detta utgörande en
sammansättning eller kanske hellre, med E. Haverman, Arkiv 9, s.
133 noten, en afledning af stammen i ordet hjon.
Haver-mans uppfattning stödes af t. Heimat, som utgör en liknande
afledning, urg. *haim-ö<ti-, till ordet hem. Den af mig
framställda förklaringen fordrar blott antagandet, att fortis
flyttats från ultima till penultima i hårad liksom i så många
andra komposita, som i det äldre språket hade fortis på
andra kompositionsleden. Det förefaller mig, som om denna
förklaring genom sin enkelhet borde äga företräde framfor
den, som framställts af Kock, som 8. 364 nödgas tillgripa
antagandet af rätt invecklade ömsesidiga påverkningar
mellan sidoformer, som uppstått genom den ljudlagsenliga
utvecklingen.
En bekräftelse på riktigheten af min uppfattning af
hårad utgör bruket af fsv. hœskaper i bet. ’ett helt härads
invånare’, som i Schlyters ordbok s. 311 anföres från ÖGk,
ME. och Chr. Då fsv. hœskaper just innehåller stammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
