- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
279

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JBLock: Vidare om härad.

279

Emot Brates etymologi talar också den flera gånger
påvisade formen herit (hœridh-), hvilken finnes även i urkunder,
där i ej kan hava uppstått ur a (Kock i Ark. nf. XVII, 360).
Denna form vill Br. nu (s. 208) så förklara, att hœrap först
fick œ från den neutrala ta-stammen hœrœpe, och att ett
sålunda uppkommet hœrœp senare övergick till hœridhr.
Möjligheten härav kan ej bestridas, men enklare är det
tydligen att med mig antaga utvecklingen *haru-ráièfa >
hœ-rip > hér&p > hœridh. Då behöver man nämligen ej
anlita analogiskt inflytande från hœrœdhe.

Såsom en mycket viktig anmärkning mot Brates
etymologi vill jag slutligen framhålla, att han för att förklara
œ-ljudet i fnorska hœrafr (med œy ej é) nödgas antaga
folk-etymologisk anslutning till subst. hœrr ’krigshär’. Då Br*
opponerar sig just emot det etymologiska sambandet mellan
hœrr ’krigshär’ och hœrap, synes det mig vara synnerligen
betänkligt, att man med Brates etymologi dock ej kan
undgå att antaga en uråldrig folketymologisk anslutning av
hœrap till hœrr ’här’.

Då är det tydligen både enklare och riktigare att helt
enkelt etymologiskt sammanställa orden.

Jag tror mig härmed hava visat, att oövervinneliga
svårigheter stå i vägen för Brates etymologi, och jag
övergår till de inkast, som han gjort mot den av mig
framställda förklaringen av ordet.

Brates egentliga anmärkning är, att hœrap ’ett
administrativt område’ ej skulle hava kunnat användas såsom namn
på gårdar och socknar (s. 209).

Härvid är att erinra om följande.

Ordet hœrap herap betyder som bekant i de nordiska
fornspråken i de obetingat allra flästa fall ’härad’. Det är
jämförelsevis mycket sällan, som hœrap ingår i namn på
socknar eller gårdar eller brukas såsom namn på dylika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free