Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
Kock: Svensk språkforskning.
Senare förkortades (jmf. ovan 337) ultima både i giva,
daghà och i tala, och man fick därför giffuo, dagho men tala.
I Överensstämmelse härmed kan ultimas o även i kopor med
labialen p förklaras; dock kan o i ultima av detta ord väl
även hava framkallats genom assimilation med rotvokalen o.
Det en gång anträffade sparo ’spara’ beror säkerligen på
skrivfel1).
Ehuru formerna sidhon, komo etc. i Didrik stå i
samband med bruket av nasalvokaler, kan man således ej av
dessa former draga den slutsatsen, att nasalvokaler alljämt
användes vid handskriftens nedskrivande (omkring 1500).
Däremot måste nasalvokaler fortfarande hava
använts i i fråga varande dialekt, när det nasalerade
ä-ljudet i sidhän etc. övergick till å.
Utvecklingen a > a har utan tvivel inträtt vid något
olika tid i skilda bygder. I vissa dialekter torde den invid
labiala konsonanter (i swa > swö, bape z> böpe etc.) hava
försiggått redan vid mitten av 1300-talet, under det att den
i riksspråket väl var avslutad i början av 1400-talet. Jmf.
Kock Fsv. ljudl. II, 407 f., Ark. nf. XI, 215, Noreen Aschw.
gr. § HO.
Man är därför berättigad till den slutsatsen, att i fråga
varande dialekt åtminstone ännu omkring mitten av
1300-talet hade kvar nasaliteten i ord sådana som sidhän (sidhon),
koma (komo), dvs. i andra stavelsen av kortstaviga ord med
en nasal konsonant omedelbart före eller efter
ändelse-vokalen. Dylika stavelser akcentuerades som bekant med
stark levis.
*) Alternativt skulle man kanske också, kunna förklara o i giffiuo etc.
såsom inträngt från en annan dialekt, där ä i kortstaviga ord i alla ställ*
ningar (s&ledes även i t. ex. tala ;> tala) övergått tiU å. Möjligen skulle man
även kunna tänka på att sätta o i giffuo etc. i samband därmed, att på
förhistorisk tid ultima i giva varit nasalerad till följe av det i *géban en gång
använda n-ljudet. En dylik förklaring är dock ej tillämplig på kopor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
