- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
20

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

Swenning: O r dbildningsfr&gor.

reJckju och subst, nautr. rékkjunautr alltså < *rekhju nautr
1nautr i anseende till sangen1 (jfr. bekkjunautr).

Hvad legunautr vidkommer, foreligger kanske ännu en
möjlighet Om det får anses tillhöra de äldre bildningarna
på -unautr, skulle det kunna sättas i närmare sammanhang
med det konkreta leg än med det abstuakta lega. leg har
visserligen i litteraturen den speciella betydelsen ’en döds
liggplats’, ’Gravsted’, men har säkerligen tidigare betecknat
liggplats i allmänhet, säng. Detta torde framgå af dess
betydelse i t. ex. isl. legró ’sängro’, ’Ro til at kunne faa ligge
stille’ och särskildt i gutn. legvita ’ett stycke vadmal eller
lärft, som lägges i en säng emellan halmen och sängkläderna’.
legu- i legunautr finge, om det skulle anses ha utgått från
leg, betraktas som en gammal instrumental, legunautr i så
fall ’nautr i anseende till liggplatsen, sängen (leg)’ (=
rékkjunautr), ej ’i anseende till liggandet (lega)\

Yi ha hittills föga eller intet räknat med en faktor, som
språkmannen alltid måste respektera: analogien. Det vore
en öfvermåttan vansklig uppgift att söka utreda, hvilken roll
den spelat beträffande bindevokalen u i sammansättningar af
den art, det i det föregående varit frågan om, speciellt dem
med nautr som senare led. K. Piehl har i Nord. Tidskr. f.
Fil. K R. Y s. 280—282 förklarat alla sammansättningar
med bindevokalen u7 hvilkas första led icke kan härledas ur
ett svagt fem. subst., såsom analogibildningar, tillkomna på
det sätt, att, då man af ett svagt fem. som t. ex. ganga
’Gaaen, Gang’ hade en sammansättning som t. ex. ggngumcäSr
’gångman’, ’Betler’ och dessutom hade ett verb, som för örat
sammanföll med samma svaga fem. subst, som t. ex. ganga
’gaa’, man kunde fatta första ledet (ggngu-) i
sammansättningen såsom utgånget direkt från verbet (ganga ’gaa’) och
med anledning däraf bilda nya sammansättningar i
anslutning endast till ett verb, utan att något svagt, med verbet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free