Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S Wenning: Ordbildningsfr&gor. 23
Innan vi lämna den afhandlade ordbildningsfrågan, böra
vi kanske med ett par ord beröra de västgermanska
sammansättningarna med det nord. nautr:s motsvarighet: fht.
mht. genóz(e) mit. (ge)note ags. genéat o. s. v.
Den öfveren8stämmelse i fråga om bildningssättet for
nord. och västgerm. former, som Bugge så oeftergifligt yrkat
på, synes ej kunna vinnas äfven med de modifikationer af
Kocks teori, som blifvit föreslagna i det foregående.
Visserligen tillåter en sådan form som mit. kópenóte (jfr. kdpdrank,
kópgeve, kópgesellé) det antagandet, att samma bildningssätt
kunnat tillämpas som på nordisk botten *), men flertalet
hithörande fall som fht. husginöz, mht. bancgenóze, mit.
bedde-ghenóte, ags. héordgenéat o. s. v. (se Bugge i Sprog].-hist Stud.
s. 24 f., Ark. XXI. s. 265) göra intryck af att vará
egentliga sammansättningar.
Är det då verkligen så betänkligt att antaga annat
bildningssätt för ifrågavarande komposita i de västgermanska
språken än i de nordiska? Det synes mig, som borde
härpå svaras nej.
Juxtapositioner intaga ju i allmänhet ej samma
framskjutna plats i de äldre västgermanska språken som i de
fornnordiska. Desto talrikare måste följaktligen de egentliga
sammansättningarna vara i de förra. Med andra ord: de
västgermanska fornspråken uttryckte helst nominalförhållanden
genom egentliga sammansättningar, medan de nordgermanska lika
gärna, ofta hellre, uttryckte dem förmedelst kasus. Ex. fht.
sciltriemo, mht. scMltvezzel: isl. skjaldar rgnd, skjaldar fetill.
Men om så är, kan det ej vara oberättigadt att antaga,
att man tidigt i de västgermanska språken skapat egentliga
komposita med det till isl. nautr svarande ordet som senare led
(t. ex. fht. husginöz), medan man samtidigt i de nordiska språ-
1) Mit. schuldenote, ffris. skeldenåt, mit. beddenöte, werkenöte kunna
och torde ha uppkommit af former med pref. ge- som *schuldgenöte o. s. v.
Har äfven köpenöte uppstått på sådant sätt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
