Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S Wenning: Ordbildningsfr&gor.
27
-visa i Qðruvtsa torde ha fätt sitt a genom analogiinflytelse
frän mängden af adv. på -a som illa, harcfa, storliga o. d.
Återstår då -visu, -visu i isl. pðruvísu, fsv. apruvisu. Samma
form tycks föreligga i det isl. at svá visu. Kanske kan man
förklara detta visu på annat sätt äfven utan att ställa det i
sammanhang med det fem. visa, som ju har en alltför
afläg-sen betydelse. En möjlighet är emellertid, att i detta i
både isl. och fsv. belagda visu en instrumental af samma
slag som t. ex. *kaupu i kaupunautr glömt sig kvar,
skyddad af den adverbiella dräkt, den kommit att antaga.
I Tydning af gamla svenska ords. 124 ff. förklarar Kock
fsv. midhvœghuy -vaghu ’i midten’ såsom en ack. plur. i
anslutning till att isl. understundom har formen vegu af vegr
’väg’ i ack. plur. Han åberopar sig på det isl. á midja vega
(Gíslasaga Súrssonar), hvilket dock ej har samma betydelse
som fsv. midhvæghuj utan betyder ’halvveis frem’. Då man
snarare skulle vilja finna en sing. i uttrycket än en plur.,
skulle man kanske i midhvœghu kunna se en kvarlefvande
instr. sing. på -u. Till sin funktion vore den att jämnställa
med den fsv. instr.-dat. burtu ’borta’, eg. ’i anseende till
vägen (burty. Jfr. vidare Eddans mitfrar brautar (Rígsþ.),
isl. miifbreytis, miðleiðis.
Om man med något sken af berättigande skulle kunna
betrakta enstaka fall i de till oss komna handskrifterna
såsom arkaiserande instrumentaler på -u af samma slag som
*kaupu o. d., vågar jag ej uttala mig om. Jag vill blott
anföra ett par fall, där ett sådant betraktelsesätt ej möter
några formella hinder.
Sigrdrífumál str. 16 v. 2 lyder (Sijmons) á ulfs kloom ok
á amar tiefe. Det sista ordet har i Cod. reg. formen nefi.
V^lsungas. däremot har neftu. Jfr. fsax. instr. nettiu till netti.
Yid sidan af Rökstensinskriftens ind goanan hosli står
ett isl. und jarðar hgslu (Hallvarár Hareksblesi enl. Sn. E:ns
Skald8kaparmál). Gíslason (Aarb. 1868) öfversätter detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
