Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S Wenning: Ordbildningsfr&gor.
31
Som bekant förekommer i de fornnordiska språken
understundom ensam dat. sing. neutr. (eg. instrum.) af adjektiv
såsom adverb. Så t. ex. isl. nokkuru ’nogenledes, nogenlunde,
omtrent’, fullu ’til fulde’, nógu ’tilstrækkeligen’, Igngu ’for
lang Tid siden’, skgmmu ’nylig’, stóru ’meget, i høi Grad’;
fsv. allu ’alldeles, helt och hållet’, langu ’för länge sedan’,
saklösu ’utan ansvar’, warplösu ’utan vård, tillsyn’, pwœru
’på tvären’, snimstu ’nyligen’ o. s. v.
Vanligare är dock, att samma form, styrd af en
prepo-sition, bildar ett adverbiellt uttryck. Så t. ex. isl. at fullu
—fullu, at nógu = nógu, fyrir Ipngu = Igngu, vidare metS qUm
’aldeles’ = fsv. allu, at visu ’visseligen’, at rgngu, met rpngu
^uretfærdigen’, at réttu, met réttu ’ret’; fsv. mæp allo = allu7
for lango = langu, at saklösu = saklösu, at minsto ’åtminstone’,
vidare aý nyo ’på nytt’, mæp vrango = isl. med rQngu, i godho
’i godo’ o. s. v.
Af dessa båda i fornspråken förefintliga klasser
adver-biella uttryck får väl den förstnämnda anses ursprungligare
än den senare. Ty i detta som i andra fall torde
användningen af preposition på ett tidigare språkstadium ha varit
mindre än på ett senare. Det torde också få antagas, att
adj.-adv. på -w haft en betydlig frekvens under en förlitterär
språkperiod. I litterär tid ha de oftast fått vika för andra
bildningar, t. ex. för formerna på -1 (ack. sing, neutr.), ett
förhållande, som kan spåras i sidoformer som fsv. saklösu :
saklöst, myklo : mykit ’mycket’, isl. nokkuru: ngkkut. Som en
särskild klass, hvilken vi för vårt syfte helt visst få räkna
med, kunna betraktas adjektivformer (dat. sing, neutr.) på
-u i sådana uttryck som isl. fggru skaltu heita ’fagert skall
du lofva’, där instrumentalobjektet f Q gru sväfvar på gränsen
till rent adv. (jfr. Grg. ef madr svarar Qðru en er; ef maðr
svarar einugi, par er hann er spurtfr sjalfr, eta svá pott
hann svari Iggvillu; se Fritzner: svara).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
