Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
.Kallstenins: Anmälan.,
Olof Östergren: Stilistiska studier i Törneros9 språk.
Akademisk avhandling. Uppsala 1905.
Det är ett nytt fált för nordisk språkforskning, som
forfattaren till föreliggande afhandling börjat bearbeta. Hans uppgift
har varit att språkstilistiskt med yttersta noggrannhet genomforska
Torneros* bref och dagboksanteckningar för att därigenom satta de
ord, denne använder, i deras rätta tidsmiliö, individualitetsmiliö och
stämningsmiliö (s. II). Planen var från början att åstadkomma en
fullständig redogörelse för stilen i nämnda arbeten, och förf.
lämnar s. m-v en framställning af hur stoffet då skulle hafva
fördelats. Arbetet måste emellertid på grund af det oerhördt rika
materialet inskränkas till endast främmande ingredienser i
Torne-ros’ språk, och äfven vid dessa har förf. afstått från att söka ernå
fullständighet beträffande andra ord än de på A och B börjande
(så långt Sv. akademiens ordbok utkommit) — och ändå har det
blifvit en afhandling på 150 sidor. Afhandlingen innehåller först
en jämförelse mellan de tryckta upplagorna och några
Törneros-manuskript, därefter behandlas citat och citatord l) och
slutligen främmande ord och lånord. Denna sista afdelning
sönderfaller i "dåspråk", "A- och B-ord", "poetiska ord" och
"tvåspråks-komposita och järfva nybildningar" samt innehåller vidare
exkur-ser om tyska inflytelser (adj. på ~isk, ord börjande på an- och
gern. fl.), om "ömma ord", om inhemska romantik-ord och om
"na-turdaningsord och tabu".
Såsom redan af här gifna citat synes, lider afhandlingen af
terminologisk dunkelhet eller otymplighet; och, hvad värra är,
förf. definierar aldrig en term, vare sig den är nyskapad eller ej.
Man kan ingenstädes finna, hvad han menar med en så pass
underlig term som "natur danin gsord"; de s. 143 f. förebragta
exemplen äro så heterogena, att åtminstone ej jag ur dem lyckats
abstrahera den betydelse, han vill ge ordet. Det skall — bland
många andra — beteckna en "ordkrets", åter en ny, icke
definierad term, men hvars betydelse man någotsånär kan känna ut nr
de särskildt s. III f. rikhaltigt anförda exemplen: en grupp af ord,
sammanhållna genom ett gemensamt föremål för skildringen; andra
ordkretsar äro t. ex. "sällskaps- och samlivs-ord" (såsom umgängare,
inhysesnöjen), "brevord" (pennprodukt), "reseord" (kyrkovägfarenhet)
och "tidsord" (<årsvecka). "Pärsontabuord" är förfrs föga
välklin-gande benämning på ord, som så godt som uteslutande användas
om personer (och därför då de användas om ting gifva skildringen
en viss poetisk färg); i analogi med öfriga "kr ets"-ter mer hade de
*) d. v. s. ord, som äro ännu mer främmande än "främmande ord",
rena citat ur ett främmande språk, t. ex. Man har aldrig sett honom sa
tranquillus, så serenus.
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXIII, NT FÖLJD XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
