Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103 .Kallstenins: Anmälan.,
finnas öppna på en så groft kroppslig dag",.... —, där ett nu
förgätet uttal skymtar; diskretion i sammanställningen "fånge på
diskretion" B. 106- är väl knappt nutidsspråk; subst, tranquillité
i bet. "ro" (äfven "ko-lugn") träffas i Uppsala-manuskript; flere
adjektiv på -(i)ös med dåtidsfärg öfver sig möta t. ex. "det kuriösa
stället" (närmast — "otrefliga") B. 69n, en superstitiös vikt B. 751,
"dessa monströsa productioner" bref till modern 6/11 1820.
Det ojämförligt största utrymmet i afhandlingen upptages af
främmande ord och lånord börjande på A och B; de behandlas ss.
68—87 otfh 93—121 och upptaga sålunda i det närmaste 59 sidor.
Ehuru förf. afsiktligt undvikit alla ord, som genom sin form,
betydelse och funktion icke visa något för oss främmande, har han
sammanfört och belyst icke mindre än ungefär 170 ord börjande
på A och omkring 20 börjande på B *). Bland ord, som det
oak-tadt icke framdragits, vill jag nämna följande: arrogans: "Detta
foretag har här af flere blifvit tillräknadt ett slags arrogans" B.
197; acJcuschera: . ."medan hon (= bladlusen) föder som bäst fram
en unge, kan denne på samma gång accouchera" ^S. I: 16 not.;
antinomi: "Frågan om Menniskoracernas uppkomst hörer ock till
förståndets antinomier S. II: 88; anglås: .. "ett skräpigt
lirumla-rum af en solofiol, hvilket skulle föreställa en angläs" B 919
("anglaise" i ett Uppsala-manuskript); accidenser: "svåra
sjukdoms-accidenser" B: 1910; animal: "min animala metallosophies
tillämpning på könet S. I: 72; ballett (= bal) "den ballett, från hvilken
jag hemkom i natt B. 90,2. Ur i Uppsala befintliga
manuskripter kan jag anföra: agreera: "Men ingen ville rätt agreera";
app-likabél: "emedan jag... ej vet hvilka landsmän äro applicabla
eller att tillgå" (såsom informator hos assessor Grevesmiihl);
Bajonetten användes ideligen som smeknamn på en ung kadett på
Ekhamn.
Bland de af förf. behandlade orden torde ett, "afsimilera71,
icke vara fullt visst till sin existens. Det förekommer alldeles
enstaka hos Schröder (II: s. 100): ..."en allmän bildnings
afsimi-lerande function". Schröder har många tryckfel, och detta kan
allt för väl vara ett sådant för assimilerande, hvilket ord hörde
till Torneros’ ordskatt2). Beträffande användningen af ett par ord
kan jag göra några tillägg. Absolvera (s. 70) träffas i ett par
Uppsala-manuskript i en ställning, där vi i nutida lågprosa skulle
använda klara: .... "Walter Scott, hvaraf han nu hunnit
absolvera och affárda åt glömskan ungefår 200 sidor" 3), "en recension
.... kunde lätt absolveras" 4). Ackordera (s. 73) träffas äfven som
musikterm = stämma (intrans.) t. ex. "en ackorderande sträng"
B. 172, "men äro alla (= tonerna) rigtigt ackorderande" B. 77tl;
*) Där äro alla ord med det tyska prefixet be- uteslutna.
a) Se förfrs afhandl, s. 106.
*) Ur en variant till det bref till de Frese, som finns B. s. 86 ff.
4) Bref till Walmstedt 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
