Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Hjelmqvist: Var Hallfrectr arian? 165
nämnda ord som nominativ; sammanhanget är, menar han,
något dunkelt*).
Vigfu8s0ns och Möbii tydning laborerar med ännu en
svårighet, som synes mig ännu större än den nu påpekade»
Nämnda forskare tyckas ha tänkt sig einn fe&r ok goå såsom
apposition till Krist. Kristus skulle alltså — såsom senare
i svedenborgska skrifter — ha kallats Fader, fastän han
omedelbart förut benämnts Sonen. Nu är det visserligen sant, att
de norröna författarna ej så strängt som en senare tids
teologer skilde mellan de olika personerna i gudomen och gärna
framhöllo dessas enhet — se här nedan —, men att en skald
så att säga i samma andedrag skulle kallat Kristus Fader
och Son, förefaller dock ganska orimligt.
Att en står som attribut till Fader, är vidare ovanligt
och ägnadt att väcka dubier.
E. H. Meyer öfversätter i Die Eddische Kosmogonie
(1891) s. 19 i öfverensstämmelse med Corp. Poeticum "nur
gezwungen bete er [Hallfredr] zu Christus, einem Vater
und Gott".
Den som därnäst har uttalat sig om halfstrofen är
Kon-råd Gislason, som i sin på fina anmärkningar så rika
afhandling "Nogle Bemærkninger om Skjaldedigtenes
Beskaffenhed i formel Henseende" s. 21 f. (1872) upptagit densamma
till behandling. Han anmärker mot Egilsson, som dock ej
citeras: "Den første Sætning (Linie 1 og de fire sidste Ord i
Linie 4) betyder neppe Jeg vil anraabe Christus alene og Gud
om al Kjærlighed, men derimod Jeg vil anraabe Christus og
den eneste Gud om al Kjærlighede d. e. Jeg vil herefter hun
dyrke den eneste Gud og hans Søn, uden at nære noget
Ønske om at være elsket af de hedenske Guder". Gislason, som
ifråga om satsen frægt & vald und foldar feftr sluter sig till
Egilsson, fattar alltså i motsats till denne emn ok såsom stå-
*) Jfr F. Jónsson, Fortolkning til versene i Heimskringla 51.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
