Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245 Hjelmqvist: In skr. p k Forsaringen.
subjektet är det allmänna man, liksom enl. Bugges
uppfattning (se Bugge 17, 26): allt af egendom riskerar man.
I norrönan underforstås ofta ett obestämdt man såsom
subjekt, se Nygaard, Cit. arb. 13 ff. Exempelvis må från
det fornnorska lagspråket anföras: Ef æigi græfr sem mælt
er. gialde. VI. aura biskupe oc f ære lik til kirkiit. Den s. k.
Kong Sverrers Christenret (från c. 1270) 23 (NGL 1: 418).
Äfven i det fornsvenska lagspråket finnes ofta verbet
satt i tredje person singularis utan särskildt subjekt med
samma mening, som om där stått subjektet maper, se Bugge 17.
Betydelsen "sätta på spel, riskera" står mycket nära
betydelsen "förlora", som enligt Bugge skulle tillkomma værr
(af værcfr), och har sannolikt öfvergått i denna; jfr det fsv.
hætta, hætta viper, som både, liksom fvn. hætta, betyder
äfven-tyra och, se Schlyters ordbok, förlora. Jfr äfven att verja
i fvn. betyder "göra utlägg, utbetalningar" (se Hertzberg,
Glossarium 705), en betydelse’ som skulle kunna hafva
utvecklats till "punga ut med, få plikta med".
Man skulle möjligen invända, att, om uant skulle komma
af verja = gifva ut o. s. v., det hade bort vara skrifvet ua»,
eftersom detta verja är identiskt med det gotiska vasjan, det
nordiska verja = kläda, och alltså det första /-ljudet
uppkommit af ett tonande s, d. v. s. varit af samma art som
det andra, hvadan, då Forsaringen håller de båda r-tecknen
i sär *) och intet tecken där fördubblas, här borde stått
nämnda form.
Härpå kan för det första svaras, att det är mycket
osäkert, om detta verja är samma ord som verja = kläda.
På grund af semasiologiska skäl anser E. Hertzberg i
Arkiv 5: 369, att det bör skiljas både från gotiskans var jan
= värja och gotiskans vasjan = omveckla, bekläda. "Mig
skulde det synes, som om vi her have med et tredie verbum
*) Inskriftens fur för furu (se Bugge 22, jfr Noreen 488) beror
möjligen på assimilationen r R > rr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
