Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Lindroth: euu i nord. spr.
ständigheter: 1. Biformer med u (o) på nord. botten (under
förutsättning att de äro pålitliga), näml. fsv. ack. sg. mask.
stoggan Suso (se Söderwall; jfr äfven af sbst. skrifningen
stwgh Spee. virg.), no. dial. stagg Nordi. (sbst. stugg från
samma trakt) Aasen, i hvilket sistnämnda u väl knappast
torde kunna vara c y. På det stuggum dat. sg. mask. som
finnes i Placitusdr. får man däremot ej bygga, enär handskr.
innehåller säkra fall af u för y (se Finnur Jönsson i Opusc.
philol. 226). Äfven de öfriga formerna väga väl ej så mycket
i och för sig; men till dem komma nu: 2. Några västgerm.
former, hvilka det säkerligen icke går an att skilja från det
nord. ordet, näml. holl. stug ’halsstarrig, trotsig, ovänlig’ Rietz
(under stygg) *), v. Dale Groot wb., (v)fris. stjoeg, stiuwg ’steil,
aufsätzig, halsstarrig, widerspenstig, unausstehlich,
scheuss-lich’ Outzen Gloss, der fries. Sprache 1837, medelöstlågfrank.
stugge ’ferox, sævus’ v. Helten PBB XXX, 245 noten2).
Hur skola nu de västgerm. och de nord. formerna kunna
förenas under en gemensam grundform? Den frågan afgöres
nog bäst, om vi samtidigt betrakta ett annat adj., som äfven
förts till gruppen af ord med men som enligt min
uppfattning bör bedömas alldeles som stygg, näml.
isl., fno. dyggr ’tro, trofast, retskaffen’ Fr.2, no. dial.
dygg ’duelig, paalidelig; især: kraftig, føderig (om Mad og
Foder), stærk, solid, varig (om Tøi og Klæder)’ Aasen. Här
kan jag visserligen icke anföra några andra germ. former som
stödja min uppfattning (om Placitusdr:s alduggr gäller det som
nyss sagts om stuggum), utom möjligen no. dial. dugga, f.
’et kraftigt og dygtigt Hunvæsen’ Ross. Men utgående från
den omständigheten, att, som vi sett, stygg måste på något sätt
förbindas med vgerm. former på stug-, tror jag, att äfven här
en stamform med u föreligger och ser i dyggr ett vanligt
’) Rietz1 källa har jag ej kunnat identifiera.
*) Beviskraften af dessa ord vid bedömandet af det nord. ordet är
förut framhållen af v. Helten a. st. samt af Falk o. Torp Etym. ordb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
