- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
54

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 Kock: 1600-talets verskonst.
talets prosa anträffar allahand (Petreius; citat i SAO. alla-
handa).
Redan i fsv. förekommer i rim hymmerik Rk. I, hem-
merijk MD. i st. f. det vanliga himerike (se Söderwalls ord-
bok), och 1536 års psalmbok använder upprepade gånger i
rim himmelrijk, iorderijk, t. ex. O Herre gud aff himmelrijck
(s. 46, 1), Itt vnder här på iordmjk (s. 52, 7). Stiernhielm
har även
––––––––––––––––– Ach Gud! Wil man på-tänkia,
Hur’ bistert thet såg vth, när Swea-JRijk’ blef änkia:
Jub.-S. D 4 s. 2
och Messenius
som wandrat haar länge i Franckerijk Signill s. 43
Man skulle kunna tänka på att här förelåge en apokopering
i överensstämmelse med det s. 50 framställda förhållandet,
men säkerligen bero hymmerik etc., iordherijk och Francke-
rijk på utländskt inflytande, jmf. nt. himmelriik, nht. himmel-
reich, erdreich, Frankreich, da. himmerig, iorderig, Frankrig.
Efter himmelrik, jorderik etc. har sedan Swea-Rijk bildats.
Hos Wivallius finner man
Thenne Gudhinn,
som förde pijn,
I hennes sinn s. 56 str. 10
Gudhinn liksom andra likartade former från 1600-talet
{behårskarin U. Hiärne c. 1665 enligt SAO., hoffmästerin
Messenius etc.) beror på anslutning till tyska ord på -in
(ibeherrscherin etc.), och pin är direkt lån från nedertyskan
(mnt. pin) *). Då nht. har schaar, herr ’herre’ (om Gud),
äldre högtyskan fakultativt använder eer (jämte ehre), och
holländskan brukar leer (jämte leere), kroon, vlam, så böra
väl ä. nsv. skaar, ähr\ lähr’ uppfattas i överensstämmelse
härmed. Bland åtskilliga exempel må blott följande nämnas:
*) Jmf. Hellquist 1600-talets svenska s. 102.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free