Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 Lindqvist: Sv. verbal&dj.
analogibildning är säkerligen också det i talspråket stundom
förekommande lätt-trodd = lätt-trogcn.
De eng. shortlived, longlivcd (ex. whaf a louglived thing)
kunna även bero på en ursprunglig substantivavledning. Som
relativt unga analogibildningar uppfattar jag w/dlbehaved t. ex.
wellhehaved children till to behave ’uppföra sig’, wefldinrd
t. ex. the welldined man = who lias dined well Jerome K.
Jerome.
Till slut några ord om studerad i uttrycket en studerad
karl o. d. och om det med trång- sammansatta ”participe^
-bodd, vilka visserligen ej falla inom vårt ämne, men som
stundom diskuterats i samband med vissa av de foreg.
Det som med hänsyn till dessa intresserar oss, är ej
deras genus verbi, ty då de verb, varmed de associeras, äro’
intrans., äro de helt naturligt aktiva, utan frågan är, bur-
det kommer sig, att dessa ord över huvud finnas till1). Ty
som bekant bilda intrans, verb med kursivt aktionssätt eljest
intet perf.-part.
Yad då först trångbodd beträffar, så anser jag, att det
helt enkelt är en bekväm analogibildning efter mönstret av
de förut nämnda djup- och korttäukt, lätt-trodd, det i det följ.
förklarade sannspådd o. d. i st. f. det obekvämare ’regelrätta"
trångboende 2).
Studerad åter kräver en särskild förklaring.
I fht. och mht. användes vb. lernen (flit. lirnën, lërnVn) om-
växlande med lehren (fht. lr/(r)w , mht. Irren) utan åtskill-
nad i betydelsen (’docere’). Detta bruk är numera föråldrat
”ausser in der V olkssprache und in dem Ton dersel-
ben” (Sander). Det i medeltidens folkspråk så vanliga lärd
*) Hur Lindroth i sin uppsats om adj. på -söfd <
Språk och Stil II: 85\
kan uppräkna trångbodd bland dem, rörande vilka "problemet, hur part.
præt. kan ha aktiv betydelse kvarstår”, förstår jag ej.
J) Om perf.-part. använda i st. f. praesens-part. såsom mera lätthan-
terliga se Mjöberg i Språk och Stil I: 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
