- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
267

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 267
äldre aktivt verbal användning med betydelsen ’som kan gå’
(possibilitatis). Några spår av en passiv betydelse hos ordet
som simplex (såsom i isl.) finnes ej i fsv.
Adjektivet tycks redan under 1400-talets lopp undan-
trängas av gængse *) (giœngxse etc., se Sw.). Av alla Söder-
walls belägg fór gænger är intet yngre än 1447 (FH 3: 97),
men av hans rätt talrika ex. på gængse är det älsta daterat
1442. (SJ 224). Från nsv. tid känner jag blott få säkra
belägg för gæng. I Sv. Traktater 4: 155 (1534) talas om
warur eller kiöpmannskap szom falle eller gengh äre vdi
rikerne. Här är ordet visserligen icke använt om mynt,
men om det till samma betydelsesfär hörande wara. Yidare
finnes det hos L. Möller och i neutrum, använt som adverb,
tämligen säkert hos Peder Swart Krön. s. 6 och O. Petri
Krön. s. 64, 68, 117 2).
F. ö. är det fsv. gænger i nsv. ersatt med gängse och
gångbar. Det förra förekommer rätt allmänt under hela nsv.
perioden. I allmänhet bör man ej antaga verbal betydelse.
Ett uttryck sådant som Politisch Regering––––––- haffwer
warit Gängse vthi alla Werldenes tidher, L. Paulinus Gothus
Mon. pac. 447 (1628) visar ordet rent adjektiviskt i betydel-
sen ’vanlig’.
A andra sidan hava de båda ssg. åkergängse hos Hül-
phers Norrl. 4: 308 (1779): Släppes swinen ut Lucii dag få
de ohyra, likaså sägas de bli åkergängse om de komma ut
Påskafton och jordgängse i det från Yäxjö domkapitels proto-
koll 1661 s. 394 citerade iag miste 7 jordgängzse nöött, sam-
ma sommar avgjort verbal karaktär. Bägge torde dock vara
dialektala. På åtminstone tillfällig association med vb. tyder
kanske också den en gång belagda efter part. perf. ombil-
dade formen gängsen: d e t. . . gängsna tomma och pedantiska
*) Se ang. denna forms förklaring Noreen IF. IV 324 och Tamm E t.
Ordb. s. 263.
a) Se Tamm Nord. Stud. tillegn. Adolf Noreen s. 33 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free