Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Noreen: Ortnamnskommitténs arbeten. 335
dä han håller troligt att vi framdeles komma att lämna "en öfver-
sikt af de i dylika namn följda namngifningsprinoiperna”.
S. 194 uppger Kec. helt generellt att arbetets andra spalt
upptar "namnformer före 1550 — tiden för de första jordeböckernas
uppträdande". En blick på den över spalten stående rubriken visar,
att 1550 endast är riktigt för vissa häraders (t. ex. Flundre, Yäne,
Vättle) vidkommande. För andra börja våra jordebokscitater dels
tidigare, t. e. för Redväg (och det nyutkomna Ås) 1542 (för det snart
utkommande Bollebygd 1546), dels senare, t. e. för Bjärke 1567.
S. 194 läses: ”sannolikt är det kameralistiska hänsyn, som
vållat, att de [— namnformerna] ej anförts i kronologisk ordning”.
Bör väl heta: ". . som vållat, att jordeboksformerna uppförts i en
särskild spalt”. Namnformerna är o nämligen ordnade i det allra
närmaste kronologiskt: först alla från tiden före jordeböckernas
uppträdande, inom sig kronologiskt ordnade; sedan yngre former,
dock så att delvis av ”kameralistiska hänsyn” jordeboksformerna
uppförts särskildt, men väsentligen kronologiskt ordnade, och öv-
riga yngre former för sig, men ordnade parallellt med jordeboks-
formerna.
S. 195 yttras (tydligen för att ägna erkännande 51 ett av
kommitténs forskningsresultater): ”Härledningen af Vittene (1550
Hwitenne) styrkes medelst angifvande af att på platsen ymnigt med
hvita blommor förekomma”. Det har emellertid icke ett ögonblick
fallit kommittén in, att det för tolkningen av ett namn på urspr.
-vini, således stammande från den gråa forntiden, skulle vara av
betydelse om på ort och ställe nu forekomme än så många "hvita
blommor". Vårt yttrande lyder: "Namnet har väl sålunda [—efter-
som det är ett urspr. Hwitvini] betytt ’vit betesmark’ (jfr no.
Bmtvang Vit vall’), kanske i anledning av där ymnigt förekom-
mande vita blommor”. Vi uttala sålunda en gissning om ortens
utseende i förkristen tid.
S. 197: " j Björndalen, 1584 Biördellera (XII, 40) [skall vara
V, 40] säges utgå från ett ’urspr. dälV”. Nej, våra ord lyda:
”s(enare) led(en) [i JBjÖrndalen] är urspr. ett däll” [dvs. icke dal,
efter vad äldsta citatet Biördellera utvisar], som emellertid sedan
"utbytts mot det besläktade dal”. Att detta i förhållande till dal
ursprungliga däll icke därför är från språkhistorisk synpunkt ett
"urspr. [dvs. fsv.] däll”, utan (om det skall motsvara engelskans
dell av urgerm. *daljö) självt utgår från ’ett urspr. däV, torde åt-
minstone den ene av kommitténs ledamöter få antagas känna till.
Jag medger att kommitténs här som alltid av utrymmesskäl efter-
strävade och kanske någon gång för långt drivna knapphet i ut-
tryckssättet kan ha skuld till Rec:s missuppfattning av våra ord,
men dessa hade dock bort citeras fullt exakt, i vilket fall kanske
åtskilliga läsare av Rec:s anmälan varit mäktiga att utlägga dem
på ett för kommitténs grammatiska insikter gynnsamt sätt.
S. 197: "I fråga om härledningen af Läppesås (XII, 62)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
