Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Kock: Vokallalans i ä. nsv.
I sin skrift Ordböjningen i Västmannalagen III, 117
framhåller Siljestrand, att i denna urkund nom. och ack. sg.
m ask. ay participium av starka verb hava mera än fyra gånger
oftare -in än -en, under det att ändelserna -in och -en an-
vändas lika ofta i nom. sg. fem. samt nom. ack. pl. ntr. av
dylika particip; alltså ha ord av typen komin i nom. ack.
sg. m ask. obetingat oftast komin, men i nom. sg. fem. och
ntr. pl. lika ofta komen som komin. Siljestrand sätter detta
riktigt i samband därmed, att (trots den fsv. stavningen)
maskulin-formen hade långt n (kominn), den feminina och
neutrala fonnen däremot kort n {komin).
Dock är det — hvilket Siljestrand ej nämner — icke
egentligen «-ljudets kvantitet, utan dess kvalitet, som härvid
varit avgörande. Det långa, men ej det korta «-ljudet var
nämligen palatalt. Detta framgår av flera omständigheter.
I den nydanska dialekten på Djursland har man t. ex. katin
’katten’ (äldre kattinn) med i i ultima och palatalt n *),
men däremot t. ex. stie
non ’stjärnan’ med 9 och dentalt n
(K. P. Thorsen Bidrag til nörrejysk lydlære s. 65.) I den
forndanska skriften Mandevilles reise finner man i överens-
stämmelse härmed t. ex. delin (dvs. delinn) ’delen’ med i
och palatalt nn, men däremot grafven med e och dentalt n
(Thomsen i Forhandlinger paa det fjerde nord. filologmøde
s. 215 ff.). Jmf. även de av mig i Beiträge X X III, 494
efter Joh. Storm och Am. B. Larsen från norskan anförda
förhållandena.
När man i 1500-talets språk möter dels participier av
typen bitin, dels participier av typen biten, bör det förklaras
sålunda.
I kortstaviga ord kvarstod ultimas i ljudlagsenligt ej
blott framför t {bitit), utan även framför palatalt nn (maskul.
bitinn), men övergick till e (a) framför dentalt n (fem. och
ntr. biten). När man i maskulinum jämte bitin kan finna
*) Det palatala « betecknas här n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
