Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Om a-omljudet. 131
tervokaliskt kort l, 8. intervokalisk kort labial spirant, 9. inter-
vokalisk kort explosiva 1. icke-labial spirant. Framför somliga af
dessa konsonanter och konsonantförbindelser har dock i en del dia-
lekter eller i alla u förblifvit oomljudt blott såvida den omljud
värkande vokalen synkoperats.
3) Uti vissa svenska dialekter tyckes dessutom ett föregående
(dentalt?) I hafva skyddat u mot a-omljud — dock icke i dem alla
i det fall att u efterföljdes af v-ljud”.
Jag är övertygad om att jag ej gör mig skyldig till
någon överdrift, när jag säger, att dessa regler äro utom-
ordentligen komplicerade. Och om vetenskapen har till sin
uppgift att skäinka en ”förenklad kunskap”, så torde de knap-
past hava riktiat vetenskapen.
Själv yttrar H., att de konsonanter och konsonantgrup-
per, framför hvilka något «-omljud icke inträtt, ej äro ”fu llt
de sam m a” i svenskan som i de västnordiska språken.
Jag menar, att den riktiga karakteriseringen av detta
hans resultat ar, att det skulle (enligt hans uppfattning) fin-
nas en högst b ety d lig olikhet mellan svenskan å ena sidan
och de västnord. språken å den andra.
Låt oss blott med exempel i någon ringa mån åskåd-
liggöra, hvad H:s sammanträngda regel i själva verket
innebär.
I de västnord. språken skulle ljudlagsenligt in te t a-om-
ljud hava inträtt i ord av typen *kuma etc. (ehuru koma
enligt H. på analogisk väg fått o). — I svenskan fick
man däremot (dialektiskt) a-omljud i dylika ord: *human >
koma etc.
I de västnord. språken inträdde enligt H. a-omljudet
ljudlagsenligt i ord av följande typer, under det detta om-
ljud ljudlagsenligt skulle hava uteblivit ”i flere eller färre
svenska dialekter”:
1. Yästnord. kollr etc. — fsv. däremot kulder ’topp’ etc.
2. Yästnord. golf etc. — fsv. däremot gulf etc.
Yästnord. stolpi etc. — fsv. däremot stulpe etc.
3. Yästnord. folk etc. — fsv. däremot fulk etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
