Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Kock: Om a-omljudet.
Enligt H. s. 331 skulle språket i textkodex av Östgöta-
lagen vara att karakterisera på följande sätt:
"Bland de omfångsrikare urkunderna är textkodex af Ö st-
gö ta l ag en kanske den, hvars språk i afseende å a-omljudet af u
visar den största homogeniteten. Så vidt af exemplen i densamma
kan ses, har i dess dialekt — eller rättare dialekter — u genom-
gående förblifvit oomljudt framför kort explosiva 1. icke-labial spi-
rant (s. 326), framför kort l (s. 269), framfor dent. I-f konsonant
(s. 237), framför gemin. tonande explosiva (s. 247) samt framför
explosiva 1. spirant-f likvida 1. nasal (s. 246). Däremot har om-
ljudet icke uteblifvit framför kort m (s. 292); ej häller framför
kakum. I -f konsonant annan än lab. explos. 1. spir. (s. 242 ff.).
Framfor kort labial spirant har det uteblifvit, ifall den omljud vär-
kande vokalen synkoperats, men inträdt, ifall den kvarstått (s. 293 ff.).
Härutinnan öfverensstämma med Östgötalagens dialekter alla öfriga,
hvilkas behandling af u i denna ställning de undersökta urkun-
derna belysa (utom i ett speciellt fall en af Cod. Bureanus’ dia-
lekter, hvarom se s. 299 och här nedan); vi kunna därför i det
följande förbigå densamma”.
Däremot skulle förhållandena i äldre Yästgötalagen en-
ligt H. s. 335 vara dessa:
"Äldre Yästgötalagen använder i regeln former, hvilkas vo-
kalisation förutsätter, att a-omljud egt rum framför kort explosiva
1. icke-labial spirant, ifall ändelsevokalen kvarstått, men icke i fall
den synkoperats (s. 328 f.), äfvensom framför dent. I + konsonant
(s. 238). Den använder uteslutande sådana, som antyda a-omljud
framför kort I, såväl där ändelsevokalen synkoperats som där den
kvarstått (s. 268), framför gemin. tonande explosiva (s. 247), fram-
för explosiva 1. spirant 4-likvida 1. nasal (s. 246), framför kakum.
I-{- konsonant annan än lab. explos. 1. spir. (s. 242 f.) och framför
gemin. tonlös explosiva (s. 248 f.), men uteblifvande af omljudet
framför kakum. I -f labial explosiva 1. spirant (s. 239 f.). Framför
kort m har enligt dess vittnesbörd omljudet dels uteblifvit dels —
utan tvifvel i en annan dialekt — egt rum (s. 293). Alternativt
och jämförelsevis sällan förekomma former tydande på att i någon
dialekt omljud inträdt framför kort explosiva 1. icke-labial spirant
jämväl i det fall att den omljud värkande vokalen synkoperats
(s. 328). Undantagsvis spåras slutligen äfven icke-omljud framför
dent. I -f- konsonant (s. 238)”.
Alltså skulle en högst betydlig ljudlagsenlig olikhet
finnas mellan Östgöta-dialekten och Yästgöta-dialekten, och
denna ljudlagsenliga olikhet skulle gå tillbaka till tiden före
år 300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
