Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelmqvist: Anmälan. 211
skalder intager karakteristiken af Egill ett hedersrum; den är ett
litet mästerstycke.
Utmärkande för denna bok, liksom öfverhufvud taget för allt
hvad Olrik skrifver, är dess stränga fasthållande af utvecklings-
synpunkten. Olrik tecknar vikingatidens andliga lif ej såsom en
helhetsbild från en bestämd tidpunkt. Nej, han tar, så att säga,
ett tvärsnitt genom en hel följd af andliga kulturlager, han visar
för att citera, hvad han säger i förordet till Moe, huru inom my-
ten, inom diktningen o. s. v. ”den tilsyneladende helstøbte Aands-
frembringelse” rinner upp af många olika rötter, främmande och
inhemska, han söker utreda dessa rötters samband och förgre-
ningar.
Liksom i sina öfriga skrifter visar han sig äfven här såsom
en mästare i analysen, i konsten att ur litteraturprodukterna och
folkminnena utläsa allt hvad de kunna säga oss.
Arbetets karaktär har medfört, att den strängt vetenskapliga
bevisföring, som ligger till grund för framställningen, endast un-
dantagsvis får framskymta. De skäl, på hvilka författaren stöder
sin uppfattning, har han emellertid i många fall förut framlagt.
Olriks stil är glänsande; uttrycket är starkt, men säger ej
för mycket. På ett beundransvärdt sätt har ett rikt innehåll in-
pressats i en sammanträngd form, utan att denna därigenom på
något sätt blifvit onjutbar. Yäl valda citat afbryta ibland förfat-
tarens egen framställning.
Illustrationerna, af hvilka de flesta tagits ur förut utgifna
verk, äro goda och belysande. Yid afbildningen s. 7 saknas upp-
gift om att den föreställer Tirstedsstenen.
Det faller af sig själft, att alla Olriks meningar ej kunna
möta bifall hos alla hans fackkamrater. Han har ju yttrat sig i
stridsfrågor, som ännu ej kunna betraktas såsom definitivt afgjorda ;
jag tänker här särskildt på ”den irländska frågan”.
Utan att gå in på dessa vill jag här blott framställa en liten
anmärkning, som rör arbetets sista punkt.
S. 107 heter det: ”Ved Jomfrukilderne i Skateløv midt paa
den skaanske Slette samledes Ungdommen i den lyse Midsommer-
nat, drak af Vældet og sang om de ulykkelige og uforsigtige Jom-
fruer, af hvis Blod Kilden sprang frem”. Namnet Skateløv måtte
bero på något förbiseende *); en ort med detta namn finnes ej i
Skåne, att döma af mig tillgängliga källor. Däremot bär en för-
samling i Kronobergs län i Småland detta namn. Framställningen
i Nordisk Aandsliv hvilar på Olriks redogörelse för visan ”Hr.
Truelses Døtre” i Danmarks Ridderviser 1: 119 ff. I denna omtalas
ej några jungfrukällor i Skatelöf, men väl (se s. 123) i närheten af
Bosgård i Håstenslöfs by i den skånska församlingen Norrhvid-
*) Jag har ej den tyska editionen af Olriks bok tillgänglig; m&hftnda
har där rättelse skett; den svenska nppl. stämmer med den danska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
