- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
275

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sperber: Zu isl. Rimur. 275
Óláfsrimur A.
I. 11. A f liknar eldi lægis dyrs
logudu badir stafnar.
F. J. bemerkt: ”liknar el. leiknar (so schreibt B) er uden
tvivl forvansket af L eiftrar, Leiptr = en elv”.
Der überlieferte Text lässt sich jedoch halten, wenn man
liknar eldr als Bezeichnung für Sonne auffasst, vgl. Likn-
skin, Sn. E. I 472. Man kann dann übersetzen: ”Beide Ste-
ven des Schiffes glänzten in der Sonne” oder ”Schilde (lægis
dyrs liknar eldr = lilýrsól, barftmáni, sól skips) glänzten an
beiden Steven”.
I. 35. Rosa lggr med rausnar. mátt
reckum veittist sniollum.
F. J:s Erklärung: ”Rósa Iggr, vel egl. med urter krydret
drik”, trifft kaum das Richtige, rósa kommt vielmehr von
dem Wort, das Fritzner (unter rós 3.) zweifelnd mit ”et Slags
Bæger” glossiert. Derselbe Ausdruck begegnet in Konráds
Rimur I, 1 Rçgnis rôsa flóð —Dichtung.
III. 1. Folld kefur svæfda feniu (1. fenja) båls
Fundins hauka bada.
Hier ist dem Herausgeber ein seltsames Missverständnis
unterlaufen. Er bemerkt nämlich: ”Meningen af 1. 2 synes
lidet smigrende for kvinden: hun har dysset bægge Odins
ravne i søvn?, mistet både forstand og hukommelse(?)”. Na-
türlich will der Dichter sagen, dass die Liebe zu einer Frau
ihn selbst um den Verstand gebracht habe.
III. 5. Streingurinn þaut enn Hremsan kraut,
hratt af randa idju.
Nimmt man mit F. J. für ÜSja die wie es scheint nicht
belegte Bedeutung ”Not” an, so kann man mit der Überlie-
ferung von A auskommen, da randa iftja ”Not des Schildes”
eine Umschreibung für ”Bogen” bilden kann. Doch bleibt
dann die Lesart von B vollkommen unerklärlich (prungins
ARKIV FÖR NORDISK FILOI.OOI XXVI, NT IÖ 1 1 0 XKlt. 1 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free