Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Ortnamn p& -inge. 367
namnen, många sjönamn bildats på -ing och -ung utan att person-
namn legat till grund för dem. Att en afledning kan ha olika
funktioner är ju dock en så vanlig företeelse inom språket, att
några exempel därpå knappast behöfva anföras. Ingen förnekar
väl för öfrigt, att t. ex. Carolingi, isl. Knýtlingar, Hjaäningar af-
ledts af personnamn. Och det bör än en gång framhållas, att i
hufvudmassan af de svenska inge-namnen suffixet visst ej haft funk-
tionen att bilda ortnam n, utan att det är gen. och dat. plur. af
p e rso n b e te ck n in g a r , som här i regel uppträda, alltså bildningar
af alldeles samma slag som isl. Knýtlingar.
Så några ord om den egentliga innebörden af dessa namn
på -ing, som vi för korthetens skull kallat ’släktnamn* och lagt till
grund för ett flertal af de svenska inge-namnen.
För de tyska ortnamnen på -ingen, t. ex. Sigmaringen, har
F. Kluge i Vierteljahrsschrift für Social- und Wirtschaftsgeschichte
1908, 1, s. 73 häfdat den meningen, att de icke innehålla patro-
nymica i egentlig mening, att alltså icke Sigmaringen betyder
’Sigimars släkt eller afkomlingar’ utan ’Sigimar och hans folk* 1.
dylikt.
Alldeles samma möjlighet har jag lemnat öppen i Ortn. på
-inge s. 233, där jag med framhållande af att analogier finnas för
båda uppfattningarna säger mig icke kunna träffa något bestämdt
afgörande i denna punkt.
Jag erinrar där särskildt om isl. Hjaäningar (i Hjaäninga
vig), som användes om den mytiske Heäinn och hans män (icke
afkomlingar), och om Smedhinge, af ett *Smidhingar, hvilket lika-
väl kan betyda *smed och hans familj eller följe* som ’afkomlingar
af en smed eller af Smed\ Jag påpekar vidare, att för det förra
alternativet i sin mån det fsv. ortnamnet Smidhiaby talar.
Vi få här tillfälle att i förbigående beröra ännu en detalj i
prof. Steenstrups arbete.
Då nämligen prof. St. också betviflar *), att sådana danska
namn som Karleby äro sammansatta med gen. plur. af personbe-
teckningen TcarJ, så torde detta knappast vara riktigt.
I stället för att, såsom den ärade förf. gör, här söka ett, så-
vidt jag vet, alls icke uppvisadt ord för ’kärr’, synes det mig me-
todiskt sedt oundgängligt att sammanställa detta namn med det
likalydande svenska namnet. Men för detta finnes, så vidt jag kan
se, ingen anledning att frångå härledningen från karl. Det bör
närmast jämföras med fsv. Th(i)ægnaby, hvilket är ganska vanligt
— icke mindre än nio Tegna- och Tegneby upptagas i Svenskt
postortlexikon. Detta namn innehåller naturligtvis fsv. þiægn ’fri
*) ”Dette er dog maaske tvivlsomt" D. St. s. 23. I St. B. s. 111 (355)
tycks förf. ändå bestämdare vilja förneka samhörigheten med karl ’man’.
För öfrigt må uttryckligen påpekas, att prof. St. visst ej förnekar, att en
grupp öy-namn, som innehålla kollektiva beteckningar, finnas i Sverige (se
se St. B. s. 106); det är endast i Danmark de skulle saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
