Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist : Ortnamn på -inge. 369
byn’ 1. dyl. och att sålunda där intet egentligen p a tro n y m isk t
suffix uppträder.
Men allt detta har, såsom ofvan nämnts, redan uttryckligen
blifvit erkändt i Ortn. på -inge. Så långt som Kluge i nyss cite-
rade skrift kan jag emellertid inte gå, n. b. för Nordens eller åt-
minstone Sveriges vidkommande, nämligen till att förneka, att icke
-ing äfvenledes kunnat uppträda som patronymisk afledning 1).
Och så till ett par andra hithörande punkter!
Med hänsyn till prof. Steenstrups anmärkning, att man ej
utan vidare bör taga främmande länders personnamn till hjälpa
vill jag blott nämna, att — så riktig än denna anmärkning från
allmänt teoretisk synpunkt kan vara — den i föreliggande fall
knappast är befogad. Särskildt erinras om Bugges påpekande (i
Norges Indskr. med de ældre Runer 1: 201) af att ett antal af de
i urnordiska inskrifter uppvisade personnamnen äga motsvarigheter
inom särskildt sydtyska dialekter, men icke äro kända som histo-
riskt-nordiska namn. Se Ortn. på -inge s. 2.
Icke heller inser jag, hur man mot personnamnsteorien kan
invända, att befintligheten i olika landskap eller länder af två
eller flera etymologiskt identiska inge-namn nödvändigt skulle in-
nebära, att samma släkt varit bosatt på vidt skilda platser. Yi ha
ju i nuvarande tid hundratals Anderssöner och Sørensener, som
alls icke äro besläktade. Hvad är det som hindrar, att ett svenskt
kortnamn Sikke gifvit upphof till ett bynamn Siklinge, och att ett
etymologiskt identiskt namn på en annan person, fty. Sikko, ingår
som grundord i ett fty. Sikkingenl Hvem har påstått, att dessa
herrar Sikke och Sikko i verkligheten varit en och samma person?1
Men detta kan ju ej hindra, att en etymolog i alla händelser jäm-
för dessa oberoende af hvarandrä’ uppkomna formellt identiska
namn.
Men prof. Steenstrup antyder också möjligheten af den a f
vissa tyska vetenskapsmän framställda meningen, att ändeisen
borde tolkas som "Beboer af". Ja väl. Yi skulle då, såvidt jag
förstår, som grundord få antaga — icke i allmänhet appellativer —
utan geografiska namn. Men vi kunna knappast bestrida, att, om
man på grundvalen af våra iw^e-namn skulle söka att uppkonstru-
era dylika gamla ortnamn, man finge en högst besynnerlig sam-
ling, till hvilken just ingen motsvarighet bland öfriga ortnamns-
grupper stode att uppleta, ortnamnsstammar sådana som Ak-,
Ann-y B ink-, Brail-, Burr-, Batt-, Fask-, Fran-, Fann-, Kvatt-,
Lipp-, Mam-, Bap-, Sikk-, Thadh-, Vrank-, Vask- o. s. v.
1) Då min uppfattning sålunda icke står i någon principiell motsätt’
ning till Kluges, har jag ingen anledning att i detta sammanhang ytter-
ligare inlåta mig på denne forskares intressanta inlägg. I denna uppsats
afser jag hufvudsakligen att gentemot prof. St. uttryckligen betona, att fler-
talet af de svenska inge-namnen icke bildats af ortnamn eller af betecknin-
gar för ställenas naturbeskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
