- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjunde Bandet. Ny följd. Tjugotredje Bandet. 1911 /
275

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidén: Fsv. lagord. 275
s. M. i en skuld, hvari vi häftade till henne’) år 1560 *);
— ”Item hafuer Grefue per [Brahe d. ä.] fått een gård
aff min m od er... för the gell såsom min modher ho-
nom ägher” år 1594 2).
Fgutn. gieldeti ’æs alienum ’ är enligt gamla ordbild-
ningsregler ett fullt normalt Verbalabstraktum svarande mot
det nyss exemplifierade uttrycket egha giald ’æs alienum
habere, häfta i skuld’ (jfr också det förut omtalade fsv.
egha at gialda, fvnord. eiga at gialda o. s. v.).
Det till got. aigan, fvnord. eiga o. s. v. hörande abstrak-
tum på -ti- är, som bekant, *aih-ti-: got. aihts ’Habe; pl.
Sachen, Güter’; fht. elit ’Eigentum, Besitz, Sache’, un-ëht ’in-
opia’, fr-ëht ’Verdienst, Lohn’; (mit., mndl. vr-acht); forneng.
œht, vanl. i plur. ’Habe, Besitz, Fahrhabe (Vieh), Eigentums-
recht (an Land)’.
Motsvarande nordiska ord, fvnord. ætt, átt, fsv. œt, är
hittills kändt blott i sekundära betydelser: ’ätt, släkt, släkt-
led; väderstreck’. Men den ursprungliga betydelsen ’Besitz(en),
das Haben’ ligger till grund för fgutn. gieldeti: enligt en
bekant ordbildningsregel bör fgutn. ett (fvnord. étt) såsom
senare led af ett kompositum substitueras af den neutrala
««-stammen -eti (fvnord. ; jfr t. ex. fgutn. gield, men
piauf-gildi n. ’tjufvabot’; fsv. bot, men en-bøte; fvnord. sætt,
men full-sétti; nått, men iafn-nétti] o. s. v .3).
Skrifningen gieldeti med t i stället för ursprungligt -tt-
står i öfveren8stämmelse ined handskriftens ortografi; jfr t. ex.
gen. sg. etar (nom. ett ’ätt’), drotin, natum, return 4).
*) Ur Vadstena klosters uppbörds- o. utgifts-bok, utg. i Antiqv. Tid-
skr. f. Sv. XVI. 1, sid. 98*. E tt likadant exempel ibid., sid. 121* (1566); jfr
ock sid. 133*.
*) Ur en östgötsk adelsmans anteckningar, utg. hos Rääf Sami. o. an-
teckn. t. en beskrifn. ö. Ydre härad III: 408*.
*) Senast behandlas denna ordbildningstyp af Ekwall Suffixet ja i se-
nare leden af sammansatta subst. inom de germ. spr. (Uppsala 1904).
4) En i öfrigt fullständig samling af skrifningar med tt och t for ur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1911/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free