Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 Hesselman: Till läran om redupl. preterita.
gruppen prêt, af typen beit (till bita), leit (till lita), osv.,
hvilkas stamvokal han likaledes förmodligen uttalade med
ë, men — tack vare sina grammatiska insikter — alltid
skref med ei.
Bom ofvan omtalats, har man velat styrka pret. leit
också ur Järnsida (Js.) = Hákonarbók, dvs. (se ofvan) ur
Cod. AM. 334 fol., den s. k. Stadarhólsbók. Hs. innehåller
också texten af Grågås, men enligt förordet till arnamag-
næanska upplagan af Grågås, Kbhn 1879, s. Y f., är denna
lagtext skrifven med en annan hand än texten af Járnsída.
I ed. af Járnsída, Havniæ 1847, finner man he(i)lags (så
tryckt) 11.4, lœrisve(i)nnom 11.9, ale(i)&es 53.15, he(i)man
59.14. I Hákonarbók, Norges gamle Love I, står på alla
dessa ställen e i st. f. e(i), utom på det sista stället, där det
står heiman *). Dessa citat äro funna vid en mycket flyktig
bläddring i texten. De visa tydligt nog, att också Js. hör
till den grupp texter, som visa spår af diftongkontraktionen.
I enlighet härmed bör ei i leit 14.12, 119.12 2) betraktas som
en grafisk variant till é. Detta drag i Hákonarbóks skrif-
sätt är för öfrigt påpekadt redan af P. A. Munch — som
visserligen har en annan, i och för sig kanske ej omöj-
lig uppfattning af dess betydelse — i Annaler for Nord.
Oldkynd. 1846 s. 233: ”udtalen af é er nuomstunder paa
Island je, og som synes efter oldskrifterne snart at have
været je , snart ei, snart simpelthen é (som i Fransk)”. Och
i noten: ”Hvad dette angaaer, see især Hákonarbók, hvor
Former som leir 3) f. 1er (Cap. 3) leit f. lét (Cap. 9) oftere
forekomme”.
För pret. reicP af ráða åberopar Noreen också Hægstad
*) [Hs. har här heman.]
2) På detta stalle kan enl. noten i ed. 1847 också läsas létt. NG-L I
s. 295 står léit. [Enligt min uppfattning står i hs. nästan säkert leit. Ac-
cent öfver dift. ei och æi är i hs. ej ovanlig, och det är ofta svårt att sägs ;
öfver hvilkendera komponenten den är placerad.J
*) Upplagorna [och hs.] ha här læir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
