Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hesselman: Till läran om redupl. preterita. 359
till de gängse auktoritativa handböckerna och etymologiska
lexika.
I Sverige har Axel Kock i Svensk Ljudhistoria I s.
175 f. accepterat min åsikt, att ”samnord. ë i vissa, särskildt
nordsvenska bygdemål kvarstår som ë”, och han medger *),
att de fsv. och nysv. lët, grét kunna ”bero på inflytande från
dylika måP. Men samtidigt vidhåller han den gamla menin-
gen, att lata, grata haft samnord. pret. med æi. Nu är det
de isländska skrifningarna, som anses styrka utvecklingen
læit > lët etc. i fornsvenskan. Formerna äro ”dubbeltydiga”:
delvis kunna de bero på ”inflytande från bygdemål”, men de
kunna också ha uppstått ”ur samnord. læit, grœit (jmf. isl.
leit, greit\ och säkerligen hava de delvis detta ursprung”.
Men har jag Öfverhufvud lyckats visa något i uppsatsen
i S. o. S. Y, är det väl ändå det, att de svenska lët, grët
säkerligen icke uppkommit ”ur samnord. læit, grœit (jmf.
isl. leit, greity. Ty hvarför skulle de eljest uteslutande upp-
träda i sådana trakter eller i sådana texter, för hvilka man
har skäl att antaga en dialekt, där samnord. ë kvarstår som
ë-ljud, däremot alls icke i dem, där ë blifvit æ? Och hvar-
för skulle en ristning lait (raisa stain) icke en enda gång
vara funnen i någon af de många runinskrifter, där detta
ord ingår?
De förklaringar af de supponerade samnord. læit etc.,
som på sista tiden blifvit framställda, gå i det hela ut där-
på, att de äro att betrakta som analogi bildningar. Som
mönster skulle ha tjänstgjort preteritiformer af heita och leika.
Man har antagit att af dessa verb på ljudlagsenlig väg eller
annorledes uppstått samnord. växelformer hêt :heit, lëk : leik.
Efter dessa ”och då man dessutom hade en stor massa pre-
teriti-former av typen heit (till bita) reif (till rlfa) etc., så
antog t. ex. prêt, lët (till låta) på analogisk väg sidoformen
*) Jfr äfven Ljudh. I s. 285.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
