Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till YGL:s hist. 79
användes om två (= båda). Men jag anser, att vi måste misstänka
förf. för att här ha skrivit mindre gott latin. A tt märka är, att
den knapphändiga källan ger en viss hemul för den nppgivna del-
ningsgrunden. Gudvast Räv hade två bol i olika rotar. Broar
och led skulle skiftas mellan ”åttingarna”, säger YGL. I, JB 8,
som har en bättre läsart än YGL. II, JB 20. I detalj anges icke
fördelningsgrunden, men man får väl antaga, att den var densam-
ma, som då det gällde kyrkogård, och om denna stadgas YGL. I,
K B 13: KirTiiu g a rd skal skipœ bolée mælli. S lid a bol at gœ rpe
sum annate Enligt denna grund skulle Gudvast bidraga dubbelt
mot Curia Öders och Curia Sacerdotis var för sig. — Oss förefaller
det visserligen onaturligt att dela en grind på detta sätt på olika
år och sedan på tre gårdar under samma år med resp. 1/ 4, f/* och
1/2 av grinden att svara för, men man får vid tolkning av hit-
hörande uppgifter från medeltiden aldrig glömma den oerhörda
roll, som bristen på klingande mynt spelade i tidens förhållanden.
 ttingsbonde betyder i nuvarande västgötamål en bonde, som
äger ett åttondels mantal. I analogi härmed få vi, ehuru med över-
flyttning till tidens indelningar, tolka fjärdingsbönder (fieerdhungs-
meen) och sjättedelsbönder (sœtungsmœn) i texten. I Bures Sumle,
Landsm. bih. I s . 179 nämnes heelbohles, halfböhles karlar (från
Ångermanland).
Olafsporppcer tenentur habere tolkar jag såsom skett på föl-
jande grund: Kilagöda var i min barndom den vanliga benämnin-
gen på folket från Kilagården. Om det var att fatta såsom geni-
tiv på -a eller såsom en best. pl. (=■ K ila g å rd a m a ) kan jag icke
avgöra. Båda delarna äro syntaktiskt möjliga i den nutida dialek-
ten, och båda delarna äro formellt möjliga i texten.
Den viktigaste slutsatsen återstår att draga. Författa-
ren talar i första person plur. om Laurentius Dyakn och
Öder. Han ägnar stor omsorg åt utredandet av de onera,
som påvila Laurentius Diakn. Och han antecknar till slut
den penningsumma, för vilken samme Laurentius Diakn av
allt att döma var redovisningsskyldig enligt YGL. II, KB 65
= hans egna anteckningar 21, 82. Det synes mig icke
kunna betvivlas, att skrivaren är identisk med Lau-
rentius Diakn, att vi således i ny upplaga kunna
sätta i stället för Å tskilliga anteckningar av okänd
författare det bestämdare Å tskilliga anteckningar av
diakonen L aurentius, präst i Yedum, Laske härad.
YGL. IY, 13 är vår äldsta originalhandskrift av namngiven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
