Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Beckman: Till VGL:s hist.
vissa enskilda samlingar, men väl blott hos högre uppsatta
prästmän.
Yår Laurentius den äldre bör således sökas antingen
bland högre uppsatta präster eller bland sådana, som arbetat
för någon institution. Denna institution torde icke ha varit
något kloster, ty just för klostren visa excepterna intet direkt
intresse. Nu är ju Laurentius ett så vanligt namn, att vår
hypotes knappast skulle behöva väcka betänkligheter, även
om vi icke kunde peka på någon bestämd Laurentius, som
kunde antagas ha gjort de av Lydekinus renskrivna excerp-
ten. Emellertid finnes en, som man kan gissa på. Vi ha
framhållit, att icke blott Cod. B 59 a utan även de tidigare
delarna av B 59 b hade sekulära källor. Nu är, som vi visat,
hos Lydekinus det kyrkliga intresset övervägande, och det blir
med den i slutet införda latinska kyrkobalken ”statuta gene-
ralia” (skriven av Laurentius Diakn) alldeles dominerande.
Början sker både hos Lydekinus och i ”statuta” med tionden,
och av de under sina rubriker excerperade olika balkarna
är kyrkobalken omsorgsfullast behandlad, liksom massan av
senare excerpt ur olika, oss obekanta källor, till väsentlig
del äro av kyrkligt intresse.
Den ursprunglige excerpisten bör sökas bland män, som
kunde anses ha kyrkligt lagarbete till sin huvuduppgift. Med
Biskop Brynolf blir sådant arbete en uppgift för Domkapit-
let, såsom man a priori kunnat antaga, och såsom vi i en
följande uppsats skola närmare uppvisa. Men redan det
kapitel, som 1278 valde Brynolf, synes ha haft liknande in-
tressen. En bland de medlemmar i kapitlet, som fick sär-
skilt uppdrag att per compromissum välja biskop, hette Peter;
han var liksom Brynolf son av västgötalagmannen, och han
tituleras Legifer. Det vore ju tänkbart, att detta vore blott
ett vedernamn, men åtskilligt tyder åt annat håll. En Peter
var under den följande tiden konungens kansler, och det är
enligt Ericus Olai just vår Peter Algotsson, som enligt an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
