- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
177

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Nord. ord o. uttryck. 177
För en tre decennier sedan var utan tvivel den åsikten
rådande, att så väl i de vanliga adverben på -liga {-lika) :
-la sådana som isl. harpliga (fsv. harplika) : isl. fsv. harpla
etc. som också i isl. elligar (fsv. œllighar) : isl. ellar (fsv.
œllar) de kortare formerna utvecklat sig ur de längre där-
igenom, att i i penultima, av harpliga (fsv. harplika), elligar
etc. ljudlagsenligt förlorades. Denna mening representeras
särskilt av Sievers i Beiträge V (1878) s. 475 ff.
En helt annan uppfattning av harpliga : harpla etc. har
framställts av Noreen, och den vidhålles av honom ännu i
Aisl. graram.3 § 307, 3, a. Han menar, att -la:-liga bör
identifieras med det grekiska -Åiuog i rgÅinog etc., och att
isl. -la skulle hava uppstått ur ett äldre *-leka c *-lika, till
hvilket isl. -lega skulle stå i växling enligt Yerners lag;
vidare skulle enligt honom -lika i fsv. adv. harplika etc.
vara ett etymologiskt väsentligen annat ord (= adjektivet liker
’lik’) än -liga i isl. adv. harpliga etc. Tamm vill i Etymo-
logisk ordbok s. 122 tillämpa denna åsikt även på isl. ella
fsv. œlla, isl. ellar fsv. cellar : isl. elligar fsv. œllighar, så att
t. ex. isl. ella fsv. œlla enligt honom skulle hava uppstått
ur en germansk grundform *alja-lihö (efter hvilken form han
dock sätter frågetecken).
I Arkiv nf. XVII, 97 ff. anser jag mig hava ådaga-
lagt, att hvarken den av Sievers representerade eller den av
Noreen framställda åsikten om växlingen isl. harpliga (fsv.
harftlika) : isl. fsv. harpla etc. kan vara riktig. Jag tror mig
där hava till fullo visat, att senare kompositionsleden i isl.
harpliga etc. måste vara identisk med senare korapositions-
leden i fsv. harplika etc., samt att bildningstypen harpla
uppstått på så sätt, att genom inflytande från adverben harp-
lika etc. de synonyma adverben isl. fsv. harpa ’hårt’ etc.
erhöllo ett /-ljud, dvs. blevo till harpla etc.
Om förhållandet mellan speciellt isl. elligar fsv. œlli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free