Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Nord, ord o. uttryck. 189
ýaldær etc., så beror det därpå, att ællr i satsen var relativt
oakcentuerat; det bibehöll därför längre sin enstavighet, än
fallet var med ord, som i satsen oftast uttalades med fortis
(jmf. Kock Fsv. ljudlära II, 294).
Det nsv. eller är väsentligen eller åtminstone till god
del identiskt med fsv. œllr (æller), men det kan delvis även
hava utvecklats ur fsv. ællar ’eller’. Fsv. ællar ’eller’ var
nämligen (liksom œller) oftast relativt oakcentuerat i satsen.
Liksom andra dylika ord fick det därför akc. 1, när det —
mindre ofta — uttalades med fortis (jmf. Kock Anschw. acc.
§ 120). Men vid en akcentuering æHlar med fortis på för-
sta och levissimus på andra stavelsen fick man ljudlagsenligt
nsv. eller (Kock anf. arb. § 165). Dessutom övergick ællar
ljudlagsenligt till eller, när hela ordet (och således även
ordets ultiima) i satssammanhanget hade levissimus; motsva-
rande utve*ckling har inträtt i fsv. gen. sg. hœnna[r] (till hon)
: yngre fsv. henne etc. (Kock anf. arb. § 532).
Det fisv. œllœrs ’eljest’, ’annars’ (t. ex. i YML.) skulle
säkerligen i normal fornsvenska hava a i ultima (<
cellars)]
troligen har œllar ’eljest’ under inflytande av det synonyma
fsv. annars (som är en genitiv-bildning till pron. annar)
blivit till ællars (ællærs). I överensstämmelse härmed för-
klaras äda. cellers, nyda. ellers.
Fsv. cellæs ’eljest’ SML., MELL., ællas ’eller’ ÖGL. hava,
även de, utgått från ælla, och de hava på analogisk väg
fått ett genitivt s, närmast från ællighis ællis ’eljest’, ællærs
’eljest’.
De i fornsvenskan icke så sällan mötande växelformerna
utan i-omljud i den diskuterade ordgruppen allær ’eller’, alir
’eller’, alla, allæghis jämte ællæghis ællighis etc. (jmf. ovan
s. 171 f.) äro att uppfatta på följande sätt. I-omljud inträdde
som bekant ej i ord med infortis i satssammanhanget; där-
AKKIV FÖR NOXDISK FILOLOGI XXTIII, ÄT FÖLJD XXIV. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
