- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
200

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200 Kock: Nord. ord o. uttryck.
På väsentligen enahanda sätt tolkas ordet av senare
forßkare. Pipping översätter det i sitt glossar ’med stolpar
inhägnad [helig] plats’. I Guterlov og Gutersaga (Köpen-
hamn 1910; udgivet af Selskabet for historiske kildeskrifters
oversættelse) översätter Lis Jacobsen det med ’stavgaarde’
(s. 32 och s. 116), och i noten 1 s. 32 upplyses: ”stavgaarde
er her indhegnede hellige steder”. S. Lindqvist översätter i
Fornvännen 1910 s. 138 stafgarfir med ’en av störar inhäg-
nad plats’.
R ent formellt finnes naturligtvis den m öjligheten,
att stafgarfir (sammansatt med stafr ’stav, stör’ och garfir
’stängsel’) på forngutniska kunnat betyda ’med stavar (staket)
inhägnad plats’, och man skulle kunna erinra om att stav-
gal i våra dagar förekommer i Södermanland i betydelsen
’gärdesgård’.
Men uppenbarligen är betydelsen ’med stavar (staket)
inhägnad plats’ fór stafgarfir på de i fråga varande ställena
mycket otillfredsställande.
Sammanhanget visar ju alldeles tydligt, att stafgarfir i
Gutalagen och i Gutasagan betecknar ett åt kulten helgat
område, eftersom det i Gutalagen 4 heter: ”ingen må åkalla
hvarken lundar eller högar eller hedniska gudar, hvarken vi
(heliga platser, offerplatser) eller stafgarfia?, och eftersom
Gutasagan meddelar, att man fordom ”trodde på lundar och
högar, på wi och stafgarþa”. Att stafgarfir i realiteten
måste hava betecknat ett åt kulten helgat område, har så-
som nämnts blivit insett redan av andra. Men det är icke
rimligt, att ordet då skulle formellt betyda rätt och slätt
’staket-gård’, ’ett med staket inhägnat område’. Ett ord med
dylik betydelse egnar sig alldeles icke att beteckna en helig
kultplats.
Man väntar snarast, att själva betydelsen av ordet
stafgarfir syftar på dess natur att vara en helig kultplats, och
snarast att denna betydelse ligger i kompositionsleden staf-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free